Ni vet då man har en sådan där mening som man bara exalterat väntat i flera år på att säga men aldrig fått tillfälle. Sådant tillfälle uppkom i lördags.
En gammal klasskamrat som jag inte pratat med på evigheter var på förfesten. Han kom fram till mig.
Gammal klasskamrat; -"Men hej Susanne, dig har jag inte pratat med på hela kvällen".
Jag; -"Vi låter det vara så tycker jag".
Jag menade det givetvis inte men guuud vad jag väntat på någon att säga de där inledande orden så jag bara fick slänga ut mig det där. Nu kan jag äntligen stryka den på min "Fraser att säga innan jag dör"-lista.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar