Det var visst inte skottlossning

Det har varit lite oroligheter kring området där jag bor i. I onsdags var det några gäng som rök ihop rätt så nära där jag bor och lite skottlossning utbröt. Självklart påverkar detta än som människa. Så igår då det började smälla som attan utanför mitt fönster så trodde jag seriöst att det var en allvarlig blodig fight på gång så jag gick lugnt in på toaletten och avvaktade där. Sen när den pågick lite väl länge så förstod jag nog att det inte var ett gängbråk utan helt enkelt lite fyrverkerier som någon firade till lördagskvällen med. Men nu vet jag hur jag skulle reagera i en sådan situation. Gömma mig på toan.

En katt

Har faktiskt varit mycket sugen på att skaffa katt. Var lite nära att boka en i helgen innan jag tänkte lite förnuftigt. För kattlådor luktar ju faktiskt rätt så illa. Sen är jag ju inte hemma så ofta. Och ingen katt i världen kan ersätta min saknad efter Bira. Men perserkatter ser väldigt coola ut.

Jäfla höst

Slutet av september och jag är redan less på hösten. Jag gillar inte hösten överhuvudtaget. Man fryser eftersom man inte ställt om i kroppen på extra mycket underhudsfett och det är mörkt då man åker på morgonen och lika mörkt då man kommer hem. Men i år tänker jag inte grotta i mig om hur mycket jag ogillar hösten utan bara nämna på ytan min förakt över denna årstid. Sådär.

Idag lockade dock Vickis med en färd upp till nordNorge för späckhuggarjakt. Eller ja, vi ska kolla på dem. Är mycket sugen på att följa med men har fortfarande ingen soffa till lägenheten. Får se vad det blir.

Nojighet

Man blir mer nojig med åren. Men det behöver inte innebära något negativt. Idag har jag faktiskt beställt en försvarsspray med larm som är rosa. En liten trygghet sådär om nätterna då man ska hem från krogen. I vanliga fall brukar jag köra på att dra huvan över huvudet och försöka bete mig så mycket som en man som möjligt. Sådär klia mig mellan benen och fisa. Men med ett mer jämlikt samhälle så blir det svårare att lura med det.

Noll brutna fötter

Efter den där jobbiga olyckan där i början av 2000-talet så tog jag mig i kragen och hjälpte återigen någon i min närhet att flytta. Denna gång gick det bättre, noll brutna fötter. Men det var ingen enkel lek, Sandra och Lindas grejor skulle två våningar upp och dom där trappstegen tog död på mig. Detta var värre än alla de gympass jag haft hittills i mitt liv, tillsammans! Men en äkta Susanne tar smärtan och tänker på den fasta rumpan.

Familjeliv

Ibland känns mitt jobb som raketforskning. Ibland tror jag raketforskning skulle kännas som en barnlek i jämförelse. Men jag måste säga att jag verkligen älskar mitt jobb. Det finns ingen stund som är den andre lik. Det kan gå från lätt bris till storm på två sekunder och det jag pysslar med nu är att hitta metoder för att minska andelen stormar.

Däremot så är det fruktansvärt bra att jag både är singel och utan barn nu. Jag har verkligen inte tid med annat nu förutom lite salsa på torsdagar. Typ om ett halvår eller så kan jag fundera på liv igen.

Annars i livet så är jag nu för första gången på ett antal månader totalt ensam. Även fast det varit trevligt med att ha människor runt omkring mig så känns det väldigt skönt. Det är dom här smågrejorna, typ gå på toan med öppen dörr, slippa klä på sig efter man duschat, som jag nu värdesätter väldigt högt. Ja.

Tunnan och jag

Tunnan

Idag är det bara jag och Tunnan hemma i lägenheten. Hittills har vi inte gjort några direkt större ansträngningar. Dock har vi planerat en liten promenad på schemat för att vi är två individer som behöver motion. Jag och Tunnan har faktiskt en väldigt god relation trots att hon har varit fruktansvärt sur på mig för att hon inte fått sova i sängen.

Vecka 44 drar jag och Vickis till Jordanien om allt går enligt planerna. Det känns väldigt bra. Jag har fått det där beroendet som Vickis har pratat om tidigare som jag inte trodde skulle drabba mig. Som att jag måste ha en resa inplanerad i skallen hela tiden. Nu Jordanien, sen blir det Holland, sen vill jag till Australien alternativt Nya Zeeland, sen till Mongoliet, och tillbaka till Indonesien å hälsa på vännerna, vill också se Kina, Sydafrika står också på schemat, sen till Chile och möjligtvis lite fler länder i Sydamerika, självklart vill jag också se New York närmare, och varva det med lite solsemestrar kring medelhavets alla länder, osv. Tur vet jag att Vickis hänger med lätt på hälften av dessa.

Död älg

Legat och kolla på hemnet på morgonen. Många säger att det är beroendeframkallande och de "många" har rätt. Man är ju som sugen på att någon gång köpa hus och ha barn å resten av kitet. Husen på djursholm var ju rätt så fina. Skulle bli relativt nära till jobbet också. Kanske ska lägga ett skambud på ett sådant.

Väcktes på morgonen också av ett mms på en bild av en död älg. Grattis pappa som har skjutit!

Terminstartssnuvan

Jag, liksom alla andra, har drabbats av terminstartssnuvan. Det är ju sjukt många baciller att bekanta sig med. Men efter att inte ha jobbat över idag, druckit massvis med brämhults med alvedon till det så tror jag att jag kan råda bot på detta.

Men jag missade salsan idag vilket jag är väldigt ledsen över. Salsa har som ändå blivit min grej. Det har börjat bli kul då man lärt sig stegen. Och om jag blir sjukt duktig i salsa och sen blir kändis, då kan jag vara med i Let's Dance.

Partaj hos Henry

Ännu en helg avklarad. Ibland är nästan helgerna mer intensiva än veckodagarna på ett visst sätt. Idag långfika på stan, igår var det födelsedagskalas hos Henry. Nu blev ju kalaset mest att vi drack en del vin, snackade och halvsomnade där vid elva men mycket trevligt. Var den form av tillställning jag var sugen på.

Mitt hem består nu av en massa inneboenden. Linda med fru, hund och marsvin. Sen typ 7 krukväxter också. Det är som lite festivalskänsla över hela hemmet förutom att vi då inte sitter och dricker öl om dagarna utan går till våra jobb. Eftersom jag i stort sett inte varit själv sedan juni månad så kommer det bli fruktansvärt tomt då de flyttar ut.