Första skoldagen

Första skoldagen gick bra. Var lite nervös innan då jag skulle gå in i klassrummet men det verkar som att mina klasskamrater är jätte snälla och roliga. Sen verkade vår lärare också jätte snäll och på rasten fick jag en gratis kalender av någon som delade ut. Helt klart en bra dag!

Eller ja...Var ju lite hårt att behöva kliva upp före klockan tolv på förmiddagen. Så jag var sådär trött vilket medverkade till att jag blir ganska så dampig. Fia var i alla fall inte nöjd eftersom hon satt brevid mig i slutet på sista föreläsningen. Men det är som bara att acceptera, vissa blir konstig på fyllan, jag blir konstig då jag är trött.

På eftermiddagen gjorde jag en a la mormor. Hon brukar ofta sitta och fylla i en massa saker och är med i olika tävlingar. Då som då vinner hon också. Jag tänkte att jag måste börja utnyttja det systemet jag också. Det är ju dumt om man inte gör det när det är gratis. Har nu skickat in och är med i två tävlingar. Innan denna månad är slut ska jag lyckats ha skickat in till hundra olika tävlingar sammanlagt. Då borde man ju som vinna på någon.

Annars gjorde jag slut med mitt "bolag som ger mig bredband" idag. Jag är så sjukt onöjd på dem och skrev i min aggressivaste ton att jag är onöjd och vill göra slut. Det är som så svårt, jag kan inte vara sådär hård mot dem även fast de har mobbat mig i snart ett år nu med försenade fakturor och internet som inte funkar bitvis. Men det är ju knappast de som mottagar mejlets fel och varför ska jag förstöra deras dag...? Hoppas de lyssnar på mig ändå.

Prio the number one

Prioriteringslistan inför massvaccinering mot svininfluensan är ännu inte fastställd men det tisslas och tasslas om att jag är prio the number one. Efter Indonesien där jag så ondskefullt råkade smitta 11 av mina medmänniskor med Tyfoid så har jag fått ett dåligt rykte inom sjukvården och de kallar mig "en sådan person som smittar andra människor med äckliga saker". Smittskyddsinstitutet kan om inget annat bara hålla med och tillägger att jag är en sjukt vidrig människa.

88

För några dagar sedan hade jag väldigt höga tankar om denna söndag. Typ att jag skulle hinna med sjukt mycket (inom efterlämnat skolarbete) och samtidigt ha en bakfylla av högst kvalité. Bakfyllan infann sig som den borde men då jag vaknade imorse så väntade ett sms från min moster som meddela att hon kommer till Umeå denna söndagkväll och ska vara inneboende nu i några dagar. Längst bak i reptilhjärnan så var jag ändå förberedd på det, men tyvärr så var inte min lägenhet det så denna söndag fick bestå av rejäl sanering med små raster där jag sov igenom baksmällan.

Men klart värt ändå. Gårdagens fest var riktigt bra. Den kom igång riktigt rejält där då vi försökte övertyga Johanna att hon skulle gifta sig med sin efterhängsna korridorsgranne som är från ett land där man får hemgift i form av kameler. För skulle det inte vara coolt om hon fick sådär 10 kameler som vi kunde få leka med om dagarna. Sen utmynnade det i att vi tyckte hon skulle kräva lite mer och be om en elefant också vilket ledde till att vi sökte på blocket om det var någon som sålde elefanter. Ja. Fick även träffa på lite nytt folk då Jacob hade bjudit sin sommararbetskamrat Josefin. Det är som lite komiskt, jag hade ändå hört väldigt mycket om henne som Jacob berättat om och även varit inne och kollat på hennes blogg på vk.se/noje så jag hade en bild i huvudet av hur hon skulle vara och sen då jag fick höra att hon var född 88 så sprack som den bilden. Av någon konstigt anledning så kopplade min hjärna att då man är född 88 så är man 17-18 år och det var inte förens denna morgon jag faktiskt insåg att man är 21 år och endast två år yngre än mig. Alltså var hon inte så ung. Alltså var min plötsliga åldersnojja där vid tolvsnåret totalt obefogad. Måste ha varit rödvinet. Men det hela kalaset slutade väl kring fyra snåret då vi blev utslängda ifrån Baloogrillen. (Ska försöka lägga upp lite festbilder imorgon)

Klockan är dags

Ojoj, klockan börjar närma sig lördagsnöje! Det är som så mysigt då man inte gjort något på hela dagen och sedan plötsligt inser att det börjar bli dags att göra något.

Som vissa brukar säga, men inte jag; Vi ses i dimman!

Black Gaga

När jag har tråkigt brukar jag anmärka på hur Fia och Fredrik pratar (eller prater som de säger). Eftersom de är från Hudik så brukar de i stora drag byta ut alla A:n mot E:n. Hejdlöst kul tycker jag. De själva brukar kontra med att säga att min dialekt består av påhittade ord. Idag var jag väldigt trött och satt och småpetade på min muslimska uppsats. Den kombinationen gör mig dryg. Fia och Fredrik var också där och jag kunde inte låta bli att säga; "Som man brukar säga i Hudik, en muslim, flera mussler". Jag dog av skratt och Fredrik kontrade; "Som man säger i Strömsund, en idiot, flera Susanne". Jag tror jag inte vann...

Sen var jag och Fia å klippte oss. Vi skulle göra oss fina inför skolstarten som är på måndag. Blev en stor förändring på Fia och hon fick en Gaga-lugg, blev extremt bra! Nu kallar jag henne Black Gaga eftersom hon är svarthårig och det är då med andra ord inte Gaga. Min egna frisyr? Jag blev varken onöjd eller nöjd. Jag sa till hårfrissan att hon fick liksom helt fria händer (brukar som säga så) och hon gjorde en relativt tråkig frisyr på mig. Jag kanske blev för mycket Carlingskäck så jag skrämde den stackars hårfrissan så att hon inte vågade göra något. Men lite hårspray och vax fixar nog frisyren ändå.

Sivs modeblogg. Eller mer, Siv tipsar!

Jag har aldrig skrattat så mycket som jag gjort denna kväll då jag var inne på coolstuff.se och kollade. Man kan köpa nylonstrumpor med mönster som man kan dra över utstickande delar på kroppen så ser det ut som att man har tatueringar. Alltså, det är ju en komisk grej och nu har jag äntligen hittat den perfekta födelsedagspresenten till Frida. Men det som fick mig att skratta var det kundinskickade materialet. Vissa verkar ta dessa nylonstrumpor som en accessoar.

Okej om en liten pojke tycker det är coolt med dessa. Jag menar för 15 år sedan skulle det kunna varit jag.

Men denna 30 åriga man? Han hade också en video inskickad då han spänner sina armmuskler. Mums! Sjukt manligt!

Roligast var nog denna tonårspöjk. Man ser verkligen på hans posé hur han försöker se stenhård ut. Men snygg t-shirt han hade, vill ha!

Helt sjukt snyggt!

Idag for jag, Frida och Fia ner på stan för att inhandla vår höstkollektion. Min garderob är i ganska så stort behov av uppgradering eftersom det mesta tids nog blir urtvättat eller helt enkelt tråkigt att ha. Det sker endast en gång om året att jag får känna mig rik men ändå så är jag så pass ekonomisk av mig att jag har ömt i åtanke att basplagg är ändå en bra grej (basplagg är sådana plagg som aldrig blir fel och kan has till vad som helst. T.ex. ett par svarta jeans). Men det var en bra shoppingdag. Hittade en helt sjukt snygg skinnjacka (på bild), en helst sjukt snygg senapsgul mössa (på bild) och ett helt sjukt snygga par svarta jeans som allt var inhandlat på Carlings. Utöver de helt sjukt snygga så hittade jag även en t-shirt, en massa underkläder och en tröja som jag köpte i ren impuls och ska återlämna.

En fråga som jag undrar över är whats up med Carlingspersonalen? Vart hittar de sådana människor? Kan man träffa på käckare personer? Ibland så kan man dra sig för att gå in på Carlings för de verkar fullständigt speedade och allting man testar är alltid "helt sjukt snyggt". Orka vara så positiv och glad hela tiden, de måste ha kaffe i sina vener.


Jag tar en stenhård "på mig själv i spegeln"-bild där jag noggrant visar upp min kamera. Lägg även märke till mina "jag somnade inte fören klockan fem på morgonen eftersom jag låg och läste Jehovas bibel"-ögon.

Kött-tårta!

Idag tvingade jag iväg Fia på ICA Maxi med mig. Halvvägs dit började Fia ana oråd att jag kanske var ute efter bärhjälp så hon ringde några nummer och fixade sedan en bil. Vilket innebar att jag utnyttjade situationen och storhandlade!

Bira fick en ny bädd. Hon är helnöjd och ligger nu i bädden 24-7. Jag är också helnöjd eftersom jag får slänga den gamla med alla dess tillbehör.

Tanken med ICA Maxi turen var ju att jag skulle göra en köttårta eftersom Markus fyllde år igår. En köttårta innehåller allt utom vattenlevandedjur. Den blev djuriskt god!

Markus är killen med Iphonen och tjejen brevid är Fia. Fia har en pojkvän med Iphone. Innan vi åt så spelade vi spelet Alias där man ska förklara ett ord genom att använda andra ord och så ska de andra deltagarna gissa rätt. Fia var grym på det, här är några av hennes förklaringar;

En sparv som inte bor hemma är en....? =Flyttfågel

En liten miljon är en....? =Slant

Fia kanske inet gjorde det så enkelt för oss men garanterat så blev det roligare.

Frida kom också på kalaset. Glömde ta ett kort på henne så jag använder en gammal bild.

Ge mig

Jag är bara så less på att vara ledig nu. Visst kan det vara kul att ligga i soffan och trycka på knappen längst upp till höger på mitt nya armbandsur och lyssna på den engelska Fröken Ur men det funkar inte i längden. Det funkar inte! Jag är less! Ge mig skola! Ge mig föreläsningar, kafferaster och tentor!

Som 7 åringar

Idag hittade jag min klocka. Så nöjd! Om man trycker på knappen längst upp till höger så säger den engelska versionen av Fröken Ur tiden. Coolt va?!!!

Sen kom Vickis över. Jag lovade bjuda henne på mat så jag lagade ihop en av mina specialiteter. Ceasars specialare med 3 sorters ost som får din blodkärl att korka igen. En mozzarellapizza me pesto, tomatpuré me mycke vitlök, lufttorkad skinka, rödlök, färsk svamp som man steker i alldelens för mycket smör, vanlig hushållsost ovanpå och som avslutning lite ruccola som man lägger på pizzan då den utas ur ugnen. Allting tvångsmässigt perfekt fördelat över hela pizzan.

Efter så blev det Yrrolfilm och daimglass. Apropå Yrrol, ni kanske minns jag berättade om talet jag höll på bröllopet då jag citerade Yrrol med Thank you for the music? En av Vickis jobbarkamrater hade frågat Vickis i efterhand om jag verkligen var sådär dålig på engelska. Kul. Talet ingen förstod. Eller talet som Vickis fick förklara för alla efter vad det betydde. Men Vickis tröstar mig alltid socionomsnällt och säger att hon tyckte det var jätte kul. Sådär; "Såklart jag tyckte det var kul. Jag fnissade inombords".

Höga på Coca Cola och daimglass så kom vi på att vi skulle busringa. Sådär som man gjorde då man var 7 år. Sjukt underskattat är busringning. Jag menar, så länge man inte är elak eller att någon part skulle ta skada av det så kan det bli oerhört kul! Man hittar på ett ämne som t.ex. "Hej jag ringer ifrån bla bla och gör en undersökning om vilka färger som Sveriges medborgare har som favorit. Vad anser du om färgen grönt? Vad säger den dig?". Hett tips så länge det görs proffessionellt och ni inte ringer till mig.


Och en bild på Vickis.

Yeah baby!

Nu har jag fått löning! Sådär 3o minuter in på 25:e. Okej, detta kanske kommer lite direkt på men någon som känner för att parta inatt? Vi kan dra ner på Statoil, köpa lite 3,5:or och chips å sedan lyssna lite på gamla klassiker på Spotify. Frestande?

Imorgon då jävlar, då blire mat!

Jag funderar mycket på om Bira är lycklig. Är hon lycklig med mig eller skulle hon trivas bättre ihop med någon annan? Oftast är det väldigt mycket vardag. Äta, sova och promenader. Man hamnar i ett mönster där man varken är olycklig eller lycklig, man bara existerar. Men denna kväll på "sista innan nattsömnen"-promenaden så hittade vi en trasig fotboll. Vi busade säkert omkring med den i 20 minuter i det blöta gräset och jag såg på Bira att hon var så lycklig. Det gjorde mig lycklig. Ibland behöver man bara de där små stunderna.

Imorgon är det den 25:e. Har skrivit en lång inköpslista på mat jag ska handla imorgon. Aldrig tidigare har en inköpslista varit så upphetsande!

Men är inte det lite onödigt?

Phonehouse ringde mig i förmiddags med sina specialerbjudanden.

Killen; -Hej, jag ringer från phonehouse och jag ser att du är kund hos oss. Just nu har vi ett specialerbjudande där du får välja ut två nummer som du sms:ar och ringer gratis till. Kostnadsfritt enda fram till nyår och efter det kostar det 99kr/mån.
Jag; -Men jag ringer ju och sms:ar gratis till alla nu....?
Killen; -Du betalar ju en öppningsavgift på varje samtal på 69 öre.
Jag; -Men är det inte lite onödigt?
Killen; -Men det är ju gratis fram till nyår!
Jag; -Men ändå, ooonödigt!
Killen; -Okej, hejdå! "Klick"

Jag har äntligen lärt mig säga nej till telefonförsäljare! Jag är sjukt nöjd. Förut råkade jag alltid beställa hem en massa onödiga tjänster. Senast var det nästan för pinsamt. Det var en spärrtjänst som ringde och de hade ett erbjudande att man endast behövde ringa till dem om man slarvat bort sin plånbok och annat skit och sen fixar de nya bankkort. Men mamma pratade lite vett i mig efter;

Mamma; -Men det var ju inte så smart. Du har ju endast ett bankkort. Varför ringa till ett nummer som sedan ringer till numret du skulle ha ringt?
Jag; -Jag kunde inte säga nej.
Mamma; -Vad sa telefonförsäljaren då?
Jag; -Han sa att jag verkade som en disciplinerad människa..
Mamma; -Hahahahaha, men då förstår jag gumman. Ring och säg upp det där nu!

Att låta bilderna tala för sig själv.

Genom att granska gårdagens bilder så blev det ingen kräft-&korvskiva utan mer "Hej, vi stoppar händerna i munnen"-fest. Men jag är alltid öppen för nya teman på fester!

Vickis drog igång festen med att stoppa vänsterhanden i munnen.
Kort därefter hängde både Frida och Fia på och stoppade deras händer i munnen.

Frida tappade dock greppet om handen och den slant ut men Fias var kvar.

Sen insåg vi att ha handen i munnen inte var något bra festtema. Det gick varken prata eller dricka så vi alla tog ut händerna och började mingla istället.

Yvonne och Sara rymdes inte på soffan så de fick sitta på golvet med hundarna.

Fråga mig inte vad jag gjorde eller försökte göra med munnen.

Markus var festens enda kille. Till och med hundarna var av honkön. Men inte var Markus ledsen för det för han har en Iphone!

Kräft-&korvskiva

Ikväll är det kräftskiva hos Frida! Eller jag äter ju inte kräftor så jag ska ha korvskiva för mig själv istället. Fast jag för sitta med de andra, kräftätarna. Det var snällt! Ett tag hade de till och med funderingen på om de skulle ha med mig överhuvudtaget, lite för komplicerad för kräftskiva. Men de kunde ju som inte Alt+Ctrl+Della mig.

Annars så har jag äntligen lyckats med den stora bragden att somna före tre och kliva upp före elva. Sömn har inte varit min starkaste sida den senaste tiden men det funkade efter det braiga tipset om att krama om en nalle och suga på tummen. Tack för hjälpen.

En till fråga som droppade in under frågestunden

Droppade in en fråga till så det är bara att skrida till verket!

Från Anonym 25 år; Hej Susanne! Jag är en flicka på 25 jordsnurrar som har en fundering... Om bigami skulle bli lagligt, och en i ett par skulle gifta sig med en i ett annat par, skulle deras respektive då bli dubbelgifta också? och om någon av dem redan var dubbelgift på sidan av, får de övriga då en tredjehands maka/make? Klart slut, varulvstjut!

Hej Anonym! Detta är faktiskt helt sjukt men det är andra gången på en vecka jag hör denna fråga. Förra gången var det en nära vän som ställde den. Coolt! Vilket sammanträffande!

Men jag har gjort lite efterforskningar i detta. Som sagt är bigami olagligt i Sverige och enligt brottsbalken 7 kap 1 § så kan tvegifte leda till fängelse i högst 2 år. Men vi ska nu inte tänka inom verklighetens ramar utan outside the box. Det var ett tv-program om en man i Amerika för ett bra tag sedan som berörde detta ämne. Denna man hade runt tio kvinnor och hade barn med dem alla. Tillsammans var de en stor familj och bodde ihop men kvinnorna själva ansågs inte direkt ha en relation till varandra. Det enda som höll dem ihop var att de delade hus, man och deras barn var syskon. Men om nu mannen skulle vara gift med dem alla då? Jag tror vi får tänka likadant där, man är endast ihoplänkad med den/de man är gift med.

För att illustrera (om det skulle vara lagligt med bigami); Låt oss säga att M1 och K1 är gifta med varandra. M1 blir samtidigt kär i en annan kvinna som vi kallar K2 men K2 är gift med M2. M1 bestämmer sig för att gifta sig med K2 och få ännu en fru. Det leder till relationen att M1 är gift med K1 och K2 och K2 är gift med M1 och M2. Men det kommer inte betyda att K1 och M2 bli gifta.

Detta är endast vad jag tror så jag säger inte att det är någon sanning. Någon annan som vet kanske lite mer i detta ämne? Kanske någon som har en erfarenhet av detta som vill berätta?

Misstänk för att vara bög

För några timmar sedan var jag på födelsedagskalas hos Fia. Hon hade gjort en smörgåstårta med alldelens för mycket vattenlevande djur så jag åt muffins. Vilket var gott. Samtalen blev lite djupare sådär efter någon kopp kaffe och jag bara råkade komma in på ett av mina märkligaste ögonblick i mitt liv.

I somras så drog jag iväg till Östersund för att hälsa på lite gamla vänner och vi passade även på att delta i tillställningen Yran Pride. Kändes relativt viktigt att stötta Yran Pride eftersom inlandet kanske inte är direkt känt för att vara det gayvänligaste stället. Vilket jag också fick erfara på natten då jag gick hem. Jag vill omnämna min klädsel för den dagen/kvällen för att ge lite förståelse; Jag hade på mig sådana där slitna jeans (som är sjukt rätt nu), converse, en vit skjorta och för att göra mig själv lite mer feminim så hade jag en rosa scarf. När jag där gick hem i mörkret så stötte jag på ett killgäng som påminde om Torvallakickers i junoirstorlek. 5 meter framför så viskar en kille i en annans öra och plötsligt är alla blickar på mig och någon ropar; "Jävla bögjävel". Skrämd av den hotfulla situationen så sa jag med min feminimaste röst; "Nej, jag är tjej" och fortsatte gå i rask takt förbi dem. Det lät mig gå och jag tänkte för mig själv, vilken jävla tur att jag inte är bög.

Denna sanna historia brukar jag kunna dra som en rolig historia för mina vänner. Den har ju ändå sin humor. Jag menar, en tjej som bär relativt androgyna kläder försöker göra sig mera feminim genom att använda en rosa scarf och blir misstagen för att vara bög. Tänk om jag inte skulle sagt något, blivit nerslagen eller nått, vilka framsidesnyheter det skulle bli på Aftonbladet och Expressen. "Kvinna 23 år blev nerslagen av ungdomsgäng för att de trodde hon var bög" och sen sådär i artikeln så förklarar sig ungdomsgänget; "Vi gjorde ett stort misstag, om vi bara hade insett att hon inte var bög skulle vi aldrig slagit ner henne. Vi ber så hemskt mycket om ursäkt till hennes familj och all den skada detta har orsakat och lovar att vara mer uppmärksam i fortsättningen". Om det sedan skulle fortsatt till rättegång så skulle hela grejen blivit ännu mera tragisk då gärningsmännen blir frisläppta på alla punkter efter advokaten övertygat jyrun om att min klädsel faktiskt såg väldigt bögig ut. Och genom min bögiga klädseln då provocerat ungdomsgänget så de trott att jag velat bli nedslagen. Vidare...jag hade ju faktiskt druckit också.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta. Kanske något i stil med; Akta er för rosa scarf, ni kan råka illa ut!

Carlshems GangstaBoule Crew eller som de kallar sig...

CGBC.

Nu såg jag dem igen. Boulegänget. Denna gång vid grusplanen fast iklädda samma kläder som sist. Träningsoveraller, fotriktiga skor och gubbarna hade keps så inte solen skulle störa. Jag vet inte, jag fick ett infall att bara gå dit till dem, fråga om jag fick vara med men rädslan för att bli avvisad hämmade mig. Dom kanske inte tycker jag är cool nog för dem.

Frågestund

Jag måste erkänna att det finns en viss avundsjuka ifrån mig på dessa storbloggare. Inte för att de tjänar en massa pengar utan för att de kan ha sådana här frågestunder i bloggen. Jag vill också ha en frågestund men det skulle inte funka eftersom 95% av mina läsare, vad jag tror, består av mina vänner å släktingar och de ringer om de undrar något. Men nu har jag kommit på den perfekta lösningen! Jag gör en fejkad frågestund. Troligtvis blir det nog mycket mer intressant på det här sättet också.

Frågestunden öppnas...

...och där stängdes den.

Frågorna;

Från Sandra 14 år: Hej Siv! Jag har följt din blogg i två dagar nu och kan inte låta bli att undra hur ditt kylskåp alltid ser så välstädat ut? Vad är hemligheten? Kram från Sandra!

Hej Sandra! Vad roligt att du följer min blogg. Hemligheten bakom det välstädade kylskåpet är att man gör en lösning i diskhon med diskmedel och varmvatten. Sen tar man en disktrasa som man doppar i vattnet och torkar av kylskåpet invändigt. Flytta på eventuella mjölkpaket. Lycka till! Kram!

Från Hampus 65 år: Tja! Du är väldigt lång. Brukar du prata bebisspråk till de som är kortare?

Hej Hampus! För några år sedan gjorde jag det men det blev ohållbart i längden (haha, i längden). Nu pratar jag endast bebisspråk till min hund och de som är riktigt söta.

Från Agneta 7 år: Vilket är ditt favoritdjur?

Hej Agneta! Jag borde här svara min hund Bira. Men just nu har Bira en väldigt taskig andedräkt så för tillfället föredrar jag Vickis hund Kajsa. Annars gillar jag morötter.

Från Krille 19 år: Hej gullet! Gillar din blogg. Jag funderar på att starta min egen blogg men tycker det är lite svårt. Några tips?

Tihi! Tack Krille! A och O i bloggandet är orden. Sätt orden i rätt kombination och du kommer lyckas. Lycka till!

Från Amandus 27 år: Hej! Jag har rykten om att du inte äter vattenlevande djur. Varför?

Hej Amandus! Det är därför jag tycker att vattenlevande djur ser ut som utomjordingar. Jag menar, skulle du äta ET? Va? VA?!!

Från Elin 21 år: Hej Siv! Du har väldigt unga föräldrar. Har du märkt av det på något sätt?

Hej Elin! Jag märker av det varje gång de fyller år.

Från Gabbis 12 år: Hej! Hur många gånger har du varit utomlands? Vilka länder har du varit till?

Hej Gabbis! Svårt att säga hur många gånger jag varit utomlands eftersom jag gjort påhälsningar i Norge ett flertal gånger. Men länder jag varit i är Norge, Indonesien och Gotland.

Tack för alla roliga frågor!

Bevaras i vaksamt tillstånd

Ikväll har jag hållit på med en topp hemligt uppdrag me Frida. Kan inte berätta vad det är, så hemligt är det. Annars borde jag lära mig att lyssna.

Frida och David har köpt filmen Clockwork Orange. En av mina favoriter.
Jag; -"Har ni sett filmen ännu?"
Frida; -"Nää"
Jag; -"Visst är den bra?"

Avsaknad av fullständig logik

Var iväg och tog en kaffe hos Fia idag. Egentligen är jag inte så överförtjust i kaffe men Fia har sjukt mycket muffins så det är värt det där med kaffet. Fia fyller år imorgon och jag kom på att jag skulle överraska henne på morgonen. Eftersom jag är så dålig på att hålla sådana hemligheter hemliga så blev jag bara tvungen att berätta (jag tror jag var lite för ivrig och oeftertänksam);
Jag; -"Imorgon tänker jag kliva upp klockan sju på morgonen så jag kan vara här och väcka dig klockan sex".

Ibland saknar jag fullständig logik. Men om man slänger om orden i meningen så kan man få till det rätt. Jag kanske bara är jävligt dålig på att säga orden i rätt ordning.

Klen tröst

Ett renstädat kylskåp är en klen tröst i ett fattigt hem...


Det blir nog risgrynsgröt till middag idag.

Tafsa på kniven

Jag har insett att rena ytor är grunden till ett lyckligt hem. Men trots de rena ytorna så kunde jag inte låta bli att sådär destruktivt tafsa på kniven i diskvattnet.


Här ser vi ett vackert omslag av bruntejp och toapapper för den kreativa hemmafixaren som inte besitter plåster i sitt "första hjälpen"-kit. Det var ju inte direkt så att blodet sprutade men jag skulle fli in min rena tvätt i skåpen efter så det var på sin höjd att göra något.

Den nya 50-taggs flugan

På Biras och min morgonpromenad imorse så uppmärksammade vi en folksamling där sällskapet var klädda i antingen träningsoveraller eller pikétröjor. Jag är inte helt säker och vill inte dra några förhastade slutsatser men jag tror det kan röra sig om boule.


(bild från; http://umea.se/)

Oväntat besök

Vickis säger att hon gillar oväntat besök vid middagstid. Jag säger att jag gillar middag jag själv slipper laga. Jag säger även; -"Vi ses imorgon Vickis!". Detta kommer bli sjukt oväntat.

Annars våldsgästade jag Fia idag. Frida, Bira och David var också med på grejen. Våldsgästa kanske är fel ord. Fia hade ändå nämnt att hon hade bakat 395 olika sorters muffins. Jag menar, då får man räkna med besök.

Du vet att jag inte umgås med magrutor

Fia har nu återkommit till Umeå och vi upptar vårat "sitta på msn hela dagen och chatta med varandra"-icke liv. Fanns mycket att prata om. Speciellt jag som har ett nytt intresse i löpning. Berättade en invecklad beskrivning i mitt träningsprogram för Fia. Det tystnade på msn. Sen skickade Fia bestämt; "Du vet att jag inte umgås med magrutor..."

Moment 22.

En sådan dag

Usch, det är en sådan här dag. En sådan "bränna frukosten i ugnen"-dag.

Jag är en wannabe-fjortis

Så underbart med facebooks personlighetstester. Man lär verkligen känna sig själv sådär på djupet. Dagens facebook lärdomar är att jag är en wannabe-fjortis, att jag aldrig bör sätta mig bakom ratten i en bil, att min egentliga ålder är 25 år och att min personlighet är en slampa (det där med slampa var lite väl långsökt eftersom jag endast fyllde i att den bil jag helst skulle valt var en ny, röd porsche). Men det är bra, jag skulle aldrig ha kommit på detta själv. Nu vet jag liksom hur jag ska bete mig utefter hur facebook uppfattar mig.

Siv har snart ett liv

Det regnar! Sååå sjukt nöjd! Nu kan jag äntligen med gott samvete sitta inne och skriva klart lite små rester i skolan som jag inte ids görat tidigare. Och det funkar helt okej hittills. Sådär bra, smått smeksamt och försiktigt men det blir i alla fall gjort.

Ska nog ut och springa en runda snart också. Utan Bira denna gång. Hon gillar ändå inte regn. Blir nog varvet förbi OK så jag kan köpa lite mjölk. Yeees! Håller verkligen på att putsa på mitt liv nu.

Alla andra men inte jag

Jag vet verkligen inte vad jag gör för fel...
Alla andra mina kompisar som har hundar verkar hitta fästingar på sina hundar men inte jag. Har letat och letat men inte hittat en enda. Jag börjar verkligen tvivla på mig själv som matte nu.

Våra vägar kommer skiljas åt

Filmkvällen drog ut på tiden igår. Det var ju fredagkväll, varför tänka på refrängen redan vi halv elva? Däremot så hann jag då inte med mitt träningspass så jag och Bira klev upp "tidigt" imorse och tog en runda. Det har dock börjat uppstå lite problem med våran löpning. Jag börjar bli snabbare och Bira ids inte riktigt hänga med. Inom en snar framtid känner jag att våra vägar kommer skiljas åt om jag ska hinna utvecklas i den takt jag vill. Jag har inte tagit upp detta problem med henne än men jag tror hon fattar det själv.

Ikväll så ska jag och Frida grilla. David också föresten. Inge fest utan bara ta det sådär lugnt. Med lite tur kanske vi hinner gå igenom något avsnitt av Twin Peaks också. Det är bra, alkohol är det sista jag behöver nu.

Helen och jag

För en vecka sedan var Helen här. Nu är hon borta i Lund igen. Känns faktiskt lite tomt. Satt och kollade igenom semesterbilderna på oss och jag tror vi hade en rätt så rolig tid tillsammans.

Här är jag och Helen vid en å. Det var en jätte fin dag! Vi såg en massa pippifåglar som vi sedan matade med små brödbitar som Helen hade tagit med sig. Helen, hon tänker nog på allt!

Här håller Helen och jag på att öva inför bröllopet. Hon sjöng och jag kollade av ljudet. Sen hade Helen tagit med sig en Coca Cola som jag fick dricka av. Helen är så snäll!

Här är Helen och jag utanför någon kyrka. Vi gick som på en rundvandring. Det var nära att vi gick vilse ett tag, så många träd överallt men Helen hade en GPS på sin mobil så vi hittade. Tänk så tokigt det kan bli!

Ååå vad mycket kul vi hade! Men lite snuskigt att jag hade samma skjorta på mig under hela tiden.

Google Latitude

Googles nya grej Google Latitude är sådär smått obehaglig. Vet inte riktigt hur det funkar men man ska som koppla upp mobilen till något och sen kan dina "vänner" stalka dig och du kan stalka dina "vänner". Vad jobbigt liksom, då kommer det verkligen komma sådär svart på vitt att jag verkligen inte gör något om dagarna.

Men idag har jag i alla fall gjort lite små försök till att göra saker. Eftersom jag varit borta på semester i 18 timmar så hann jag självklart glömma bort alla andra måsten. Men jag kom på att jag skulle göra något jätte viktigt på ett jätte viktigt papper som var försvunnet, vilket resulterade i en utrensning av min enorma pappershög i bokhyllan. Mitt i utrensningen så hittade jag en massa gamla skisser och serier jag gjort. Kom då på att jag skulle fotografera dem och lägga in dem på datorn men det gick inte. Försökte måla upp dem i paint men det blev tråkigt så jag satt mig ner i köket och målade en tavla istället. Nu är det stökigare än det var innan jag började och jag har fortfarande inte det där viktiga papperet som jag glömt vad det var. Ibland är livet ett klater!

Men ikväll ska jag först iväg på filmkväll hos Frida och sedan ut och springa. Det om något borde jag ju fixa. Det är som bara att kolla rätt fram på en TV och sedan kuta dit näsan pekar.

Jetlag

Lider av jetlag efter överlevnads kickoffen. Jag hade ingen aning om att jag var en sådan känslig människa.

Överlevnads kickoffen, oklippt version!

Det var kyligt om natten, sådär så man nästan kunde se sin andedräkt inne i det lilla men komfortabla tvåmannatältet där två människor och två hundar hade lagt sig ner i. Vi frös, vi låg tätt ihopkurade med mössor och trippla tröjor. Vi somnade till slut. När morgonsolen väckte mig så kollade jag mot Vickis, hon rörde sig inte och hennes läppar var blåa. Paniken satte in i kroppen, överlevnads kickoffen fick plötsligt ett större allvar och jag ruskade om henne. Hon vaknade till, läpparnas blåhet berodde enbart på den enorma mängden blåbär hon hade satt i sig dagen innan. Vi levde, vi båda hade klarat testet!

Sådär 4-5 mil strax utanför Umeå, i Ratan, begav Vickis och jag oss till vårat kickoff ställe. Ett ställe vi aldrig varit till tidigare, ett ställe där vi skulle genomgå vårat kvinnodomsprov.

Vi kanske inte var de mest vana tältarna men tack och lov fanns det många rätt sätt att he upp detta tält på. Vickis körde Erforsens egna hemmasnickrade "kryptekniken".

Mina "görauppeld"-skills sträcker sig genrationer tillbaks. Tror det till och med kan vara på det sättet att det var mina mormors farfars mormors farmors mor som uppfann elden. Med tanke på hur duktig jag var på det! Om inte annat uppfann de säkert veden.

Vi kollade runt omgivningarna. Fanns det något ätbart? Vad skulle hände om vi blir skeppsbrutna? Vart fanns damtoaletten? Viktigt med planering inför oväntade händelser.

Bira hittade en mysig plats upp på en sten. Hon har ett extremt kontrollbehov och ville hålla kolla på oss alla.

Kajsa däremot tog det lite mer chill i gräset. Hon kanske ville impa med sina färdigheter att kunna ligga och gosa i ett gräs utan att få fästingar tack vare fästingdödarhalsbandet.

Vickis anslöt sedan till "maktinnehavar"-stenen med Bira.

Jag hittade också en sten jag. Lite lägre belägen sten men jag kunde acceptera det. Föresten, lägg märke till vilka flaschiga gympaskor jag har som lyser i mörkret!

På morgonen inne i tältet då vi var nyvakna. På bilden från vänster; Först Kajsas håriga rygg, sen Vickis i hennes sovsäck, sen kommer Biras håriga och gråa rygg och sist min sovsäck.

Bira ägnade större delen av tiden till att ligga och filosofera över livet. Hon kom i kontakt med sig själv och sina innersta känslor.

Medan Bira filosoferade så tog jag, Vickis och Kajsa en frukost nere på stranden. Vi hade haft best tältning ever! Nöjda över att vi överlevde så hade vi alla vuxit som människor och hundar. Nu kunde vi övervinna allt. Så vi for hem.

Överlevnads-kickoff

Imorgon bär det iväg. Jag, Vickis, Kajsa och Bira ska iväg på en överlevnads kickoff. Extrem överlevnad, människan mot naturen. Under följande 18 timmar i naturen ska vi endast leva på grillkorv och cider med knappt någon kontakt med resterande delen av omvärlden. Det kommer givetvis bli hårt och vi måste vara försiktiga. Men fatta vilken total frihet.


Denna bild är ifrån Frostviken, inte där vi ska ha kickoffen med andra ord.

En sådan storstädning som de flesta gör en gång om året och vissa aldrig

Nu har jag tvättat;
-2 maskiner kläder
-2 maskiner med handdukar och sängkläder
- sofföverdraget
- duschdraperiet
- mattorna
- grytlapparna och kökshandukarna

Sen har jag;
- knäskurat toalettgolvet och väggarna samt allt annat på toaletten
- diskat och torkat av alla ytor i köket
- dammsugit och skurat golven
- slängt en sopsäck med onödigt liggande "skräp"
- borstat Bira och klippt hennes klor

Och sen ska jag;
-dammtorka resterande ytor
- gärna slänga en sopsäck till med "skräp"
- rensa ur klädgarderoben
- handla på ICA maxi
- posta födelsedagspresent till brorsan

Har Bira hjälpt till med något?
Nä!
Ibland blir man så less. Här jobbar jag på med att försöka få det lite hemtrevligt men icke vill Bira hjälpa till. Okej att hon är halvblind men hon har inte ens gjort en antydan till något intresse för storstädande utan bara legat och sovit. När jag konfronterat henne så har hon bara skyllt på Helen. Att det har som varit Helen som stökat till då hon bodde här i några dagar. Ja, jag vet inte...

Peppar inför tvättid

Snart tvättid...om 8,5 timmar. Vad spännade det ska bli, vilket äventyr!

Mamma önskade bild på brudparet

Här kommer en bild på det vackra brudparet till dig mamma....
....och du får även en bild på din inte allt för charmerande dotter också.

Det är som inte bara att springa, det måste se rätt ut

Det är inte allt för många som tror att jag kommer lyckas springa milen under 40 minuter. Men ju mer de inte tror på mig ju mer peppad blir jag att överbevisa dem.

På mitt träningsprogram nu är jag inne i "köpa rätt klocka"-stadiet. Jag behöver ju en klocka för att kunna kolla tiden om vilka förbättringar jag gör. Men jag kan ju inte köpa vilken klocka som helst utan jag måste ju se rätt ut. Just nu tycker jag digitalt och plast är jävligt hett. Tror denna Casioklocka faller mig i smaken. Ser ni plastigheten? Hett! Ser ni nördigheten? Så rätt!

Bröllopet

Nu har Vickis ändrat relationsstatus på sin Facebook. Nu finns det inga återvändon!

Bröllop på Gammlia i deras kyrka från tidigt 1800-tal. Vickis och Mattias tackade ja till varandra och det var skönsjungande sång ifrån Helen. Lämnade inte ett öga torrt. Deras hund Kajsa var också med under vigseln och jag satt och funderande hur många timmars uppfostran jag skulle behövt lägga ner på Bira innan hon skulle ställa upp på att sitta fint och stilla i en kyrka sådär? Jag brukar inte vara den där som får tårar i ögonen men då jag såg brudparet alldelens tårögt, speciellt Mattias som verkligen det rann tårar nedför så kunde jag inte hålla mig. Det var riktigt vackert.

Efter cermonin så for brudparet iväg på fotografering och vi andra hade sådan där champangemys ute i solen där det bjöds på tilltugg. Det var väldigt varmt, vi var väldigt törstiga och champangen hade överraskande mycket procent så både jag och Helen märkte av en stor förändring i balanssinnet. Det var helt sjukt så vi bestämde oss för mycket vattendrickande innan själva middagen i Brännland skulle ske.

Bordsplaceringarna var väldigt kreativa där de delade in oss i grupper utefter våra personligheter. Vi försökte hitta gemensamma nämnare med varandra och jag hade visst två religionsstuderande lärarstudenter brevid mig. Jag antar att de andra på min högra sida, som inte var religionsstuderande, endast var utfyllnadsfolk. Vid bordet fanns även en sådan bröllopsguide med sånger samt små beskrivningar på personerna som befann sig på festen. Min beskrivning var; "Susanne/Ceasar/Siv Moe. Kär vän till bruden. Har svar på alla frågor, även om hennes teorier många gånger är starkt tvivelaktiga. Får ibland för sig att hon är brudens förskjutna dotter". Jag kan med enkelhet säga att den beskrivningen hjälpte inte till att skaffa nya bekantskaper.

Middagen var västerbottniskt inspirerad och väldigt god trots mitt jämtländska påbrå. Tal hölls och även jag hade skrivit upp mig på tallistan. Dock hade jag bett toastmastern om att få hålla det sista talet eftersom jag trodde alkohol skulle hjälpa folket att förstå. Jag vet inte, talet gick väl inget vidare. Två kvällar innan då jag och Helen drack vin tillsammans så verkade det som världens roligaste och bästaste idé att ha ett Yrrol inspirerat tal där jag började det hela med "thank you for the music, the songs I'm singing". Men då jag stod där framför alla och gjorde den där Yrrolgrejen så kändes det långt ifrån bra. Jag tror inte folk förstod humorn och tog "thank you för the music, the songs I'm singing" som något jag menade ifrån hjärtat. Värsta av allt var väl att jag försökte som rädda det hela med att förklara mig också sådär smått med att fråga om de förstod att det var från Yrrol. Jag kan även där säga att det inte hjälpte mig att skapa nya bekantsskaper.

Efter middag så var det dags för musik och brudparet gjorde en överraskande kreativ och rolig vals. Det började sådär normalt som en vals var och urartade sedan i de mest kreativa dansstegen jag sett på länge. Jag kände att om låten skulle fortsatt i 10 sekunder till så skulle det hunnit med lite Pulp Fiction moves också. En trubadur kom sedan in och slängde av gamla klassiker. Festsällskapet fick önska låtar och jag tog min chans och bad om att få höra Carolas låt Främling. Först sa trubaduren att han inte kunde sjunga den eftersom han var en man, efter jag bad försiktigt igen så sa trubaduren NEJ och då jag återigen frågade varför så ignorerade han mig tills jag avvek. Jag tror trubaduren och jag inte kommer hålla kontakten.

Festen var på topp och jag lyckades tjuva till mig några danser med sällskapet där en av dom var med Tinas man Robert. Vi fick verkligen till en underbar dans med extravagansasång till BSB -I want it that way. Det är intet för intet jag får vara Kevin i min fejkade BSB-grupp. Vad ska man säga, det var en underbar dag och en underbar kväll.

uäck

Genomlider en baksmälla. Återkommer senare...

G:en

Helen sjunger upp inför morgondagen då hon ska sjunga och spela piano på bröllopet. Själv kompar jag henne genom att då och då trycka fram ett "G" med datamusen på http://www.guitarforbeginners.com/onlinetuner.html

Vem har inte påstått att jag inte var musikalisk? Klockrena G:en hela tiden. Jag kickar ass.

Prinsessa

Det har varit en riktigt hård dag idag. Men har som trott att allting varit lugnt inför bröllopet tills idag då jag insåg att jag inte hade något fint att ha på mig. Det utbröt en mindre panik inom mig och jag och Helen for ner på stan på en panikshopping där kläder från topp till tå köptes. Klänning, leggings, skor och skärp. Ja, faktiskt så ska jag ha klännig! Innan var jag ytterst skeptiskt till det där med klänning tills jag provade en. Det var som något nytt, jag kände mig så fin, som en prinsessa. Ååå, jag kommer bli så fin imorgon!

Lika som bär; Pappa och Brad Pitt

Idag då jag och Helen satt på ett café i Umeås inre puls och bläddrade i skvallertidningarna så hamnade vi på något uppslag om Brangelina. Kollade på bilderna och tänkte; alltså där är ju min pappa! Men det var inte pappa, det var Brad Pitt och då insåg jag att Brad Pitt och pappa är sjukt lika varandra. Tog en mobilbild på Brad skrev till mamma om Brad Pitts och pappas slående likhet. Svar från mamma; "Jo jag vet, och jag gillar det!"

Badtime!

Vickis undrade om Helen och jag ville följa med och bada i havet idag. Det blev ett långdraget och svårt beslut. Jag menar, för oss tjejer så är det inte bara att fara och bada sådär spontant. Men vi bestämde oss för att följa med och jag bestämde mig för att ha på mig mina surfarshorts.

Kvinnor alltså.

Frida ringer mig vid lunchtid. Hon undrar om vi skulle äta lunch tillsammans men det blev lite tokigt eftersom jag hade precist ätit lunch. Vad får man? Jo, världens utskällning. Hon menar på att jag borde haft i åtanke att hon just denna dag ville äta lunch tillsammans med mig. Att jag inte skulle varit så trångsynt och vara lite mer flexibel.

Vad säger man...kvinnor alltså. Kan inte leva med dem....kan inte leva med dem.

Trendsetter

Egentligen hade jag vilodag idag ifrån mitt träningsprogram men det är som så svårt att låta bli att springa. Det går som så mycket snabbare än att gå. Jag känner för varje dag som går hur jag mer och mer börjar likna min marathonmamma. Undra hur detta komma sluta....?

Annars är jag och Dragon riktiga trendsetters. Då jag var ute och sprang imorse så sprang jag förbi en äldre man som spelade streetgolf inne på Carlshem. Han hade också försökt med den där streetgolfstilen med en keps sådär lite snett och häng på shortsen. Lite misslyckat men han försökte åtminstone. Antar att han hade ett streetgolfsmeknamn i stil med "black hawk". Annars har jag som en av alfahonorna i streetgolfen gett han det namnet nu.

Inte krävande

Vissa får kickar av att hoppa ifrån flygplan med en liten tygremsa som skydd. Jag får kickar av att vara en bidragande mental orsak till att Limpan fixade att byta däck. Jag är med andra ord inte särskilt krävande.

Var ute och sprang imorse också. Ni skulle sett farten. Vilken fart det var.

Som församlingsmedlem

I lördags hade jag en sådan där fyllediskussion med en annan människa. Jag och den andra människan kom absolut inte överens. Jag påstod att vi alla människor iklär oss olika roller beroende på i vilket sammanhang vi befinner oss i medans den andra människan ville påstå att hon alltid är samma person eftersom det är mer ärligt. Själv tycker jag det är mer ödmjukt detta med olika roller.

Igår kväll så intog jag en roll som en församlingsmedlem i kyrkan här på Carlshem. Helen behöver repa inför lördagens sång och piano prestationer och jag lovade att fixa fram ett piano vilket jag då visste kyrkan hade. Letade fram nödvändig fakta på internet, hittade en mejladress och skickade iväg ett smörmejl som innehöll typ följande; "Jag och min kompis Helen skulle behövt låna replokalen i kyrkan eftersom vi ska sjunga och spela piano på vår gemensamma väns bröllop. Senast jag var i er kyrka så fick jag nys om att ni hade en replokal tillgänglig för utlåning bla, bla bla bla".
Kunde inte låta bli att dra lite på smilbanden. Ordet "senast". Senast innebar för mig både första och senaste gången jag var där och då var jag där i ärende som religionsvetare. Men i mejlet innebar senast att jag är typ en mer tillgiven kyrkobesökare.

Dock sprack det där gulligulliga då kvinnan som hade hand om bokningarna ringde och väckte mig imorse. En nyvaken form av jag är inte direkt så kontaktbar och efter 5 minuters diskussion så blev kvinnan i andra änden på telefonen väldigt irriterad på mig. Mest för att vi hade olika åsikter om vad som var viktigt att ta upp i samtalet. Men jag är ingen människa som funkar i telefon, kvinnan kommer säkert älska mig då vi träffas IRL. Typ.

The Bride

Jag var nog inte den enda som slogs av den slående likheten mellan vår egen brud Vickis och The Bride i Kill Bill på möhippan. Undra vilka talangfulla krigskonster Vickis egentligen besitter? Borde man vara orolig inför lördagens bröllop?

Streetgolf

Jag har alltid blivit smått mobbad för min förkärlek till golf. Många tycker golf tillhör den övre övreklassen. För att ta bort den dåliga stämpeln så har jag och Frida kommit på en ny sport. Vi kallar det streetgolf. Den här undergroundsporten är olaglig i minst 12 av Sveriges landskap.

För att passa in i streetgolfen så gav vi oss själva sådana där coola smeknamn. Frida fick vara Dragon...

...medans jag kallade mig själv för White Cat!

Hål ett. Vi hittade ett perfekt utslagsställe vid Carlshöjdsskolans parkering.

Det var första gången Frida spelade streetgolf. Golf överhuvudtaget för den delen så hon...

...hamnade mitt ute på parkering. Ett svårt slag på asfalten.

Jag själv fick det inte heller sådär jätteenkelt med stolpar runt omkring.

En svårmanövrad uppförsbacke innan man kom till hålet.

Hålet var inget direkt klassisk golfhål men det är ju som sagt streetgolf.

Frida gick i hål på sisådär 36 slag över par.

Jag tog ledningen på första hålet med 27 slag över par.

Påväg mot nästa hål. Notera vår gangstastil.

Frida "Dragon" hittade färdkost. Jag tror hon försökte vara sådär antik.

Utslagsplatsen på hål nummer två var lite knepigt.

Men helt klart kreativt. Samtidigt så krävdes det mycket skärpa. Skulle man råka slå i bordet kan man säga adjö till handflatorna.

Del ett av bana två var att komma upp för den branta backen. Frida började få till svingen rejält och sköt många bollar för långa.

Jag fixade backen på direkten. Men jag har ju ett hyfsat handikapp.

Frida "Dragon" fixade backen till sist och nästa delmål var lekplatsen.

Vilket jag uppskattade och tog mig en tur i gungorna.

Sen var meningen att man skulle skjuta på gunghästen. Typiskt för streetgolf. Skjut hästen.

På slutet blev banan lite knepigare. Lite feeling av minigolf.

Många svåra kringelkrokar.

Avslutningen var magnifik då både bollen och streetgolfspelaren skulle nedför kanan. Tillägg var att jag vann. Efter golfturen drog vi hem till min lägenhet där vi drack en rökig whiskey och smuttade på en cigarr.