Karma

Jag tror på karma. Om jag är sjukt snäll emot någon så tids nog kommer någon vara sjukt snäll emot mig eller att om jag gör goda gärningar så kommer livet bli bra för mig.

Idag då jag och Frida var nere på stan så stannade en kvinna oss. Hon ursäktade sig och sa; "Snälla, kan ni hjälpa mig. Jag var på sjukhuset där jag blev bestulen och nu tar jag mig inte hem med bussen. Har ni pengar jag kan få låna?". Låna är det överflödiga ordet för man vet ju på förhand att jag aldrig mer kommer träffa kvinnan och att jag aldrig kommer kräva tillbaks pengarna heller. Däremot tror jag på karma vilket gjorde att jag letade upp 30 kronor ur väskan som jag gav till kvinnan så hon kunde ta bussen hem. Sen så fick den goda gärningen mig att känna mig varm i kroppen, man blir glad av att vara snäll. Kvinnan, emot mitt förtret, verkade dock inte lika tacksam över min barmhärtighet och tackade inte ens för sig. Men jag antar att hon var uppstressad och chockad över det som tidigare hände.

Efter detta inbillade jag mig att solen skulle lysa där jag gick och lyckan kommer bara kasta sig över mig....men icke. När jag kom hem efter denna utflykt på stan så gick jag med min hund. Redan 50 meter från dörren så böjde hon på kroppen och det sprutade ut diarré över en stackars gran. Sen fortsatte det så var tioende meter och jag kunde ana blod i avförningen också, relativt mycket blod. Jag fick självfallet panik i och med detta och inom 15 minuter hade jag hunnit ringa till 36 olika personer tills jag kom fram till mamma som lugnade ner mig. Jag bara kände hur allting rann ut ur kroppen på mig, så tom. Först blev jag sur på min hund att hon skulle bli sjuk sådär 24 timmar innan uppsatsinlämning och sen så blev jag ledsen över att min voffsing är dålig. Men jag antar att det kan ta lite längre tid för karman...