Vilka tokigheter. Jag stressade ju ihop min facebookartikel sådär i sista minuten som ni kanske minns? Ja, det blev stressigt, den blev inget mästerverk men den var gjord och inskickad. Sen har det idag visat sig, efter ett oväntat möte i kebabkön med redaktören, att jag har på ren gammal reptilhjärnaimpuls skickat artikeln till den gamla mejladressen och de aldrig fått den. Eller ja, jag visste ju inte om att de hade en ny mejl....men men. Gud vad redaktör Mangis måste ha tyckt att jag varit trög.
Nu när den ändå är försenad så tänker jag ta tillfället i akt att piffa till den i ett tillstånd då jag inte har feberfrossa. Jag menar, då den ändå är en vecka försenad så spelar troligtvis inte 5 timmar någon större roll. På något sätt så är jag ändå nöjd över den nya chansen som livet har gett mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar