Mamma ringde idag precis då jag var på Carlshems pizzeria. Hon frågade om jag var själv och förvånades sedan över det faktum att jag bestället pizza själv en fredag kväll och sitter sedan hemma själv och äter pizzan. Som att pizza är en sådan social maträtt som endast kan endast ätas med andra. Maträtterna har sina regler. Hon skulle knappast höjt på ögonbrynen om jag sa att jag kokade nudlar och åt själv. Nudlar är en enmansrätt. Jag är en sådan rebellisk människa då jag äter pizza själv. Tjejen som simmar emot strömmen, inte med strömmen. Normbryterskan. Plötsligt ser jag en större mening med mitt liv.
Jag håller på att flagna bort. Snart har alla fysiska minnen ifrån Indonesien borta. Det är ju kul. Jag som i stort sett bara varit i lägenheten och låtit min hud bleknat utan att låtit resten av Umeå ta del av solbrännan. Tur jag har nya converseskor, de kan jag ju visa upp. Jag har två nya par till och med. Så det kan bli överraskningar i två dagar. Inte alls deprimerande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar