söndag 12 april 2009

Man får vara glad över att man inte är pingvin

Idag kollade jag på filmen Pingvinresan. En sjukt bra film alltså. För er som inte sett den så tänkar jag dra lite snabbt huvuddragen i den. Det är en dokumentärfilm om kejsarpingviner och deras liv. Från den dagen de måste lämna havet och gå en 20 dagars tripp till deras parningsplats där de senare parar sig och efter det så lämnar honorna hanen med ägget som de senare ruvar på i 3 månader tills honorna kommer tillbaka efter att ha ätit upp sig så de kan mata ungarna som då har kläckts och då går hanarna iväg för att äta upp sig för att sedan gå tillbaka och då är ungarna så stora så att de typ kan klara sig själva så då lämnar de ungarna och tillslut kan de återvända till havet för att återigen äta upp sig inför nästa parningsperiod. Detta kryddas med intressanta inslag av riktigt kallt väder och ett pingvinätande sjölejon hade en mördande biroll.

Så vad är den djupa innebörden med denna film? Jag tror det inte finns direkt någon större djupare innebörd med denna film. Mer som; "Sluta klaga, du kunde vart en pingvin". För hela pingvinernas liv var en enda stor depporgie. Hej jag är pingvin, närmsta matställe är 20 dagar bort men det spelar ingen roll för jag får ändå inte gå dit eftersom jag ruvar ett ägg. Men sen var ju pingvinerna söta också, ett stort plus!

Se den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar