Kände mig lite uttråkad på kvällskvisten igår så jag kände för något litet projekt. Kom på den briljanta idén att det skulle vara sådär mysigt att kolla på sorgliga filmer som man sedan bara sådär gråter sjukt mycket till. Så det gjorde jag.
Första filmen var ett tips från en kompis. Filmen Samson & Sally som handlar om den busiga vitvalen Samson och hans uppstudsighet mot auktoritära roller. Sen hade även Sally en biroll som den där valen Samson blir kär i. Filmen var verkligen fin man gav inte den önskade gråteffekten. Det var någon gång som jag yppade; "Faan, detta var sorgligt" men inga tårar kom.
Eftersom Samson & Sally blev en liten besvikelse i önskad gråteffekt så tog jag fram mitt ess i skjortärmen. Micke & Molle. Jag är verkligen pinsam då jag ser Micke & Molle. Redan efter de två första minuterna så har tårarna börjat rinna och sen gråter jag mig konstant igenom filmen. Det finns verkligen ingen hejd på tårarna. Djurens gullighet kontra den sorgliga historien blir bara för mycket för mig. Detta måste vara den kompletta gråtfilmen!
Herregud, när tanten lämnar Micke i skogen....FY FAAAN! "Det har gått ett år...min lilla räv..." Jag ryser nu när jag skriver det :)
SvaraRaderaoch när Molle säger att deras vänskap är över, deras tid är förbi...... tårar, tårar
SvaraRaderaJacob, lätt att det är den sorgligaste scenen. Den som inte gråter då är inte mänsklig!
SvaraRaderaVAR FICK DU TAG PÅ SAMSON OCH SALLY? JAG HAR LETAT I ÅR NU, OCH OM DET INTE VORE FÖR ATT MIN SYSTER OCKSÅ MINNS DEN SÅ SKULLE JAG BÖRJA TRO ATT DEN VAR NÅT JAG HITTAT PÅ!
SvaraRadera