Kände en viss uppgivelse efter att jag börjat redigera på uppsatsen. Det verkar som det inte alls har gett någon effekt på allmänbildningen trots jag läst 100 sidor ur Flugornas herre. Kanske är det där med allmänbildning inte min grej. Men vad är då min grej? Ut och gå med hunden som Frida och Sofia så snäll påstod att jag var duktig på...? Kanske rent ut sagt så att min grej inte ens är uppfunnen ännu och jag lever i helt fel århundrande. Den mest rimliga förklaringen.
Känner en viss uppgivelse till fler saker också. Saker går som förväntat men inte som jag vill. Och det är så svårt att reklamera det. "Jag har anat det hela tiden men jag är inte nöjd!". Sen har som allt annat bara flutit på. Jag har börjat med saker i tid så jag har kunnat avsluta dem i god tid. Och det känns så ojag. Är jag inne i något stort steg i livet? Från den naiva lilla flickan till den cyniska bittra människan? Det var ju verkligen något jag inte ville få ut av denna sommar. Jag vill fortsätta vara naiv!
Det här var nog det mest Kent/Radiohead-inspirerade inlägget på länge.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar