Lite känslig sådär

For som sagt och hälsade på min nyopererade kompis denna afton. Hade tänkt ta med Darth Vader svärdet till henne som hon kunde få leka med medans hon är där men är lite rädd om det så jag tog istället med mig min Rubiks kub. Kände mig som givmildheten själv. Vi satt där och bytte av några ord men lillstackarn hade mycket krämpor. För att lindra symptomen så bestämde vi oss för en minimal promenad i hallen så hon kunde få sträcka ut lite. Jag ställde sådär gentlemannaaktigt upp som ledsagare. Gick inte alls så bra. Jag vet att jag är lite känslig emot det där med operationssår och sjukhusluft men trodde det hade växt bort med åldern. Det visade sig att det inte hade det. Efter typ 3 meter in på promenaden så kände jag mig mycket illamående och efter 7 meter till så svartnade allt och jag skyndade iväg till närmsta stol så min nyopererade kompis skulle slippa ta emot mig i min svimning.

Bra jobbat av mig där. Min kompis fick gå tillbaka själv medans jag satt där på stolen och försökte återhämta mig....kritvit och kallsvettig. Detta är andra gången i mitt liv jag får ett svimningsanfall. Första gången var då jag var på ett äldreboende och fick se en penis. Jag är lite känslig sådär.