So...Do you think we should be friends?

Just i denna stund känner jag mycket kärlek till Josefin som lämnade en bakisCola i mitt kylskåp. Tack Josefin!

Annars ligger jag nu i sängen och småmyser innan jag måste ut med hunden. Perfekt temperatur på lakanen så det är extra skönt att ligga kvar. Den uppstår så sällan, det där med lakantemperatur så man måste verkligen utnyttja det tillfälle då det händer. Så värt!

För ungefär 3 minuter sedan var det "lol". Gick in på FB och kollade vad som har hänt i världen de 14 timmarna jag inte kollat av statusuppdateringarna. Noterade att jag hade en vänförfrågning och sådant tycker jag är trevligt. Lite sådär spännande. Kollade.....läste "Suzanne Moe"....tänkte wtf?!. Ja, en sådan där som tycker man ska bli vän för att man heter samma sak. Inte så konstigt. Humorn var att hon hade skickat ett mejl där hon skrev; "So...Do you think we should be friends?". Meeen självklart Suzanne! Lätt! Jag tänker samla ihop alla Susanne/Suzanne Moe i hela världen och bygga en gigantisk arme och sen startar vi krig emot folk med andra namn och ser vilka som vinner.
Det skulle jag ju i och för sig kunna ha som projekt nu när OS slutar.....

Hur ska jag sammanfatta gårdagen? Mycket mysig allsångsstämning i hemmets vrå där 43% av folket var ifrån VK. Väl ute på krogen så var det riktigt kul till en början men sen drog VK-armen, sen drog Frida och då var det bara jag och Jacob kvar. Vi försökte men efter en stund bestämde vi oss för att ta bussen hem där vid ett. Vilket var skönt. Jag var trött. Antar att innebandymatchen i torsdags har pumpat ur all min energi. Nu måste jag nog ta lugnt i en månad eller så. Vill ju inte bli sliten.

012-345 678

Planerna kändes lite gå i stöpet nu när det visat sig att posten råkat slarva bort min "varg i månskens"-tshirt. På måndag måste jag ringa och vara en sådan där jobbig kund. I och för sig brukar jag vara världens mes så jag blir aldrig sådär jobbig trots att jag är besviken. Överlag är jag nog rätt så snäll emot kundtjänstmänniskorna eftersom jag själv har jobbat på en kundtjänst och vet hur jobbigt det är att få ta en massa skit för saker man inte gjort.

Detta förde mig tillbaka i tiden till ett av de roligaste kundtjänstminnena. Det var vinter, jag jobbade kväll och en kund ringde och bad om ett nummer. Hade en gigantisk pärm med numren till alla myndigheter i hela Sverige men hittade inte riktigt numret jag var ute efter. Till slut hittade jag ett papper med rätt företagsnamn på och ett nummer efter och sa förnöjsamt till kunden; -"Jag har hittat numret nu till företaget. Det är noll tolv, trehundrafyrtiofem, sexhundrasjutioåtta". Kunden antecknade numret och frågade; -"Alltså är du säker på att det är rätt nummer?". Jag svarade kunden; -"Jo, det står det här!". Kunden la på och sen kollade jag en extra sväng på papperet och upptäckte då att jag hade kollat på en samtalsmall och det där numret på papperet endast var ett exempelnummer. Ja för att siffrorna var: 012-345 678.

Curla den som Anette

Sätt den nu Anette, sätt deeeeen!

Annars var det en mycket lyckad målarkväll. Frida målade en indones och jag fortsatte på min målning. Nu är den snart klar faktiskt. Efter typ 24 timmar effektivt målande.

Jag kände såhär idag att jag är nog ändå rätt så omtänksam. När Frida och jag bestämde målarkväll så ägnade jag ändå en kvart till att städa av toaletten innan hon kom hit. Det är omtänksamt. Fast jag vet att Frida skulle gjort samma sak för mig.

Smärta

Hem ifrån praktiken, ätit fredagsmozzarellan, gått med Biris och Frida kommer över på ett tag då vi ska ha målarkväll. Underbart!

Annars funderar jag på om jag snart måste ta och amputera min tå eller något. Smärta, det är smärta mina vänner.

Siv målar

Är sjukt trött efter denna dag så någe mer målande ikväll blir det inte. Tänker dock delge här den första delen av processen dag ett och dag två. Jag har ändrat inriktning på målningen så ni vet. Inge betydelsefulla grejor här inte. Mer "jag håller i en rubiks kub, alltså tänker jag". En massa grejor på bordet kändes för plåttrigt för mig och jag gillar de runda vita prickarna i sig själv som ni kommer se här nedan.

Skissar försiktigt med kol upp på duken vart jag vill placera föremålen. Ni kan se de andra skisserna på golvet. Tagit lite av varje.

Gör en snabbskiss av mig själv i spegeln. Är sjukt dålig på porträtt så därför jag just gör ett.

Börjat måla på bakgrunden. Bord och vägg.

Kom på att jag ville ha med fönstret och gardinen också så målade till ett område för det. Gillar väldigt mycket stora färgytor.

Var missnöjd över bakgrundsfärgerna och ljusade upp dem.

Skissar upp mitt ansikte med kol. Slut på dag ett. Vid detta läge var jag rätt så nöjd. Det går upp och ner hela tiden. Ena sekunden tycker man att det är bra, andra sekunden hatar man målningen.

Gör persienner. Gillar effekten de blå enkla strecken gör. Utan fönstret skulle målningen nog kännas väldigt platt.

Målar de vita runda "prickarna" på bordsduken. Gillar att de känns lite fel. Funderar på om jag ska fylla i dem ännu en gång men är osäker eftersom jag vill inte att de ska bli för vita och ta upp för mycket uppmärksamhet.

Gardinsäpplena kommer till. Här är jag relativt nöjd. Det kan behövas någon liten lättare skugga som skiljer höger gardinsida och vägg. Det fattas något där.

Det svarta håret känns dock väldigt fel och för skarpt. Väntar tills morgondagen om jag åtgärdar det. Ska då börja måla på "mig" och då kanske det svarta håret inte blir så jobbigt längre. För övrigt är det en rubiks kub jag ska hålla i handen. Tröjan kommer gå i en väldigt lätt gulfärg.

Marathonnagel

Jag måste snart börja inse mina begränsningar innan det blir min död, typ.

Var med på lärarnas innebandy och trodde det skulle bli en sådan liten mysig tillställning där alla är glada och skuttar runt. Så blev det inte riktigt. Det var stenhårt i 60 minuter och jag lovar att det svartade för mina ögon i minst 55 av dessa minuter. Som krydda på allt så råkade jag stanna till lite snabbt och fick en blånagel. Gjorde en liten operation hemma sedan och ber nu till Gud att nageln får vara kvar. Jag vill inte ha en sådan där marathonnagel.

Ska planera in mitt nästa penseldrag snart. I detta skede så är målningen bra och därför är det svårt att fortsätta för jag vet att risken är stor att den blir mindre bra snart. Processer är jobbiga.

Slitsamt

"If you can dream it, you can do it" skrev min lillebror i ett sms apropå ingenting klockan 10.43 denna morgon. Han visste inte att jag just i denna stund satt i samtal där jag pratade om att satsa på de där sakerna jag alltid drömt om att gjort men aldrig ha direkt orkat tagit tag i. Det är av det mest sjuka sammanträffande jag vart med om detta år. Skulle nästan våga påstå att det är ett av de mest sjuka sammanträffande i livet med tanke på att lillebror brukar typ endast skicka fyra sms till mig om året (dessa fyra sms brukar oftast skickas då jag är hemma på jullov och befinner mig i köket och han vill att jag ska ta med mig något ätbart till han).

Nu har jag målat på i fem timmar och är klar med bakgrunden (målade, gillade inte färgerna, målade över). Sjukt slitsamt men sjukt underbart. Jag bara längtar tills imorgon då jag kommer hem och får fortsätta. Då ska jag påbörja att måla mitt ansikte som blev bra på skiss men kommer vara en fucking utmaning att få likt på målningen. Känns lite egocentriskt att ha sig själv på en målning men jag antar att Kahlo jag mig lite inspiration där. Sen är jag inne i någon slags fas där jag älskar att skissa av mig själv. Fin övergång att gå ifrån att måla grisar till att måla sig själv.

Det finaste har man på bordet

Efter avslutad skoldag drog jag ner på konstnärsshoppen och köpte en färdigspänd, gigantisk duk på 80*100 cm. Alltså stor. Jag har inte målat på länge men tänkte sådär att det är viktigare att jag målar än själva resultatet. Men just nu är jag väldigt skeptisk till att resultatet kan vistas inomhus överhuvudtaget. Ursprungstanken är att jag utgick ifrån citatet "det finaste har man på bordet" där jag helt enkelt målar upp ett bord med saker på. Dessa saker skulle då representera personer som betyder mycket för mig. Sliskigt som fan. Och eftersom jag är sådär jätte inne på att göra självporträtt så sitter jag vid bordskanten och vaktar dessa saker som då ska vara så betydelsefulla. Men jag är skeptisk till detta. Så skeptisk.

Vem är jag?

Filmkväll hos Jacob och denna afton ägnade vi åt en av mina favoritfilmer Frida som handlar om Frida Kahlos liv. En av mina favoritkonstnärer lätt. Få är så duktig på att överföra känslor på papper.

.

Drabbades lite smått av inspiration så jag har nu ägnat en stund till att kludda lite på papper. Samma känsla varje gång, jag måste börja måla mer. Vart försvann den jag var för några år sedan? Typ.

.

Annars är jag måttligt duktig på att ta hand om min egen hälsa. Ringde idag till vårdcentralen och bad dem att fort fixa ett nytt recept eftersom min medicin tog slut igår. Bra Susanne. Bokade även upp en tid med min läkare som jag borde träffat för ett halvår sedan. Duktigt. Men jag har varit i fin form så ingen större skada skedd skulle jag tro.

Mystimmen

Trots jag vet att jag borde gå och lägga mig för att bibehålla den goda sovvanan jag nu fått så är det svårt. Det är ändå något mysigt över timmen mellan 23.30-00.30. Ligger i soffan, lyssnar på musik och kollar på då kvinnor i 80-tals frisyrer spelar curling.

Började på boken jag fick av mor i julklapp igår natt. Den verkar helt okej. Igår hann jag läsa halva förordet innan jag somnade. Ja plus baksidan. Saken är den att sen jag började plugga för sisådär fem år sedan så har jag knappt läst en enda bok som inte är kurslitteratur. Detta i kontrast till att jag läste så pass mycket på gymnasiet så jag till och med tog tag i några av Shakespeares verk där en sväng då jag ville bli extra kultiverad. Så en bok kan verkligen sitta på plats nu.

Dock har jag en irriterande ovana då jag läser böcker. Om boken är sådär för mycket spännande någonstans där i mitten så brukar jag hoppa till slutet, läsa det och sedan hoppa tillbaka dit jag var. Vygotskij skulle nog förklara denna irriterande ovana med att jag förbiser min potentiella utvecklingsfas eller nått.