Lagomt till att mitt L word maraton tagit slut så börjar det sociala livet infinna sig igen. Jag skulle egentligen umgås med Linda denna afton men hon fastnade i vardagsrumsmålande så istället så drar jag iväg och äter en bit mat med Vickis och sedan så går vi till hennes kompisar på lite kalas. Och imorgon efter allt klädtvättande och förhoppningsvis pluggande så drar jag iväg till Fia och Markus på en gemytlig middag.
Detta är bra för mig. Jag behöver lite socialt liv känner jag. Efter allt L word-tittande så har jag verkligen levt mig in i den serien och fått för mig att jag är liksom med. För fyra timmar sedan grät jag floder då Dana dog och blev nästan sur för att M inte var här och tröstade mig. Jag menar, jag och Dana hade liksom hunnit blivit sjukt bra kompisar under dessa dagar, såklart att det känns då hon dör.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar