Sällskapsspel ska ju vara sådär mysigt då familj eller vänner samlas tillsammans runt ett bord och ånjuter varandras sällskap under en period. Så blir det som aldrig riktigt. Igår spelade vi TP. Min pappa är en tävlingsmänniska, jag är en tävlingsmänniska och ganska så många andra i vår familj har det i sig. Det slutar som aldrig bra utan blir en fest av illvilja och skadeglädje. Det jag undrar är faktiskt som någon familj kan lyckas med sällskapsspelprojekt?
Annars närmar min tid i inlandet sitt slut. På fredag bär det iväg mot kusten för att sedan dra vidare uppåt i landet till lule. Blir mycket semester för mig på kort tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar