Mammas turist

Jag tror jag får tagga ner lite på denna turistlook och börja acceptera att jag kommer bo kvar här i sthlm ett tag framöver. Dock efter sightseeingbussarna. Efter dom.

Jag måste för övrigt erkänna att jag älskar att inte plugga. Tycker det är hur skönt som helst att slippa den stressen. Missuppfatta mig inte fel nu men jag älskade min studenttid. Den var bra. Men jag tycker det är skönt att slippa den också. För nu, efter imorgon, får jag fem dagars ledigt och jag behöver inte göra något. Eller jo, har ju shopping inplanerat på fredagen och en 24 timmars kryssning på lördagen men förutom det, ingenting.

Äppelmelodin

Jag har faktiskt seriösa psykiska problem kring låten "Äppelmelodin" som man alltid sjöng på FNs nationaldag i de tidiga skolåren. Jag tycker den är jätte dålig och har aldrig förstått hur den kunde bli en lågstadie-hit. Mina kids på förskolan ska bli besparad denna hemska melodi. Det lovar jag dem in till döden.

Annars så har ju detta med tidsperspektivet totalt försvunnit för mig. Eftersom vi redan haft en mysig sommar här i sthlm så är min kropp inställd på höst nu. Vilket är i förskräckligt ofas. Och det där med att det är sommarlov nu snart för de flesta känns ju också lite absurt. Nä men jag, jag jobbar på och ser fram emot de där två underbara semesterveckorna i juli. Fast jag ska inte klaga. Jag kommer ju ha tre sjukt bra veckor i Centralamerika i oktober. Oktober som annars kan vara en trög månad.

Stockholm marathon

Sådär. Jag fixade det. Mamma har varit här, hon har kutat, hon fick lchf-mat med sig på tåget och hon har nu åkt hem. Det innebär att jag gjorde ett exemplariskt jobb som dotter. Jag var så pass exemplarisk så jag nästan glömde morsdag.

Efter en personalfest i fredags, låt oss inte gå in på den, så drog jag iväg på en lördag förmiddag för att uppleva mitt första Stockholm marathon IRL. Tidigare år har jag hört talas om denna folkfest då åskådarna dricker öl på sidan om. Visst var det nog det men satans vad kallt det var! Jag var ju kanske lite dum att jag valde att ha shorts på mig trots att det var ruggigt väder då jag for men hade inte räknat med "på gränsen till snöstorms"-väder där vid Fridhemsplan. Inget vin i världen hjälpte mot den nedkylningen. Men annars var det ju definitivt kul att se alla löpare och trots att jag nog är den lataste människan i världen då det kommer till olika former av konditionstränig så blev man ju lite sugen på att testa Stockholm marathon nästa år.

Idag var det ju morsdag. Jag gjorde väl kanske inte det bästa jobbet som dotter men gjorde iordning en ägg och baconfrukost till mamma i äkta lchf-anda. Jag borde ju ha köpt en present men att det var morsdag idag kom så oväntat fram till mig i torsdag och efter en massa kvällsjobbande så var det bara att inse att det inte hanns med. Dålig dotter. Men möjligtvis att mamma var som nöjd ändå.

Saker jag liknar. Enligt andra.

Ibland funderar jag på om mitt ansikte är så ombytligt eftersom jag får höra att jag är lik de flesta och det mesta. Idag fick jag höra att jag var väldigt lik en gasell. Det var ju något nytt men jag kan helt klart förså likheten. Annars är ju ungarna på förskolan helt inne i att jag är Brolle Jr. Så pass att jag oftare kallas Brolle än Susanne. Vidare, häromdagen, tyckte de även att jag påminde om Eric Saade. Barn kollar på för mycket schlager kan vi konstatera.

Efter den där hattgrejen med överheten så har det nu uppstått en mindre revolution i stil med Stonewall. Imorgon, för att stötta mig i min hatt, så kommer näst intill all personal, samt näst intill alla barn att bära hatt. För den fria människan! Helt seriöst är det inte jag som dragit igång detta men eftersom jag tenderar att väcka moderskänslor hos folk så blir det uppror så fort någon klämmer ett hårstrå på mig.

Scrapbooking

Så sjukt pms:ig idag. Typ irriterad på det mesta och började nästan gråta då jag missade bussen med 3 sekunder. Vissa älskar dock den mer irriterade Susanne och gör allting för att trycka på de rätta knapparna och göra mig sur. Förnöjsamt. Folk borde skaffa andra intressen. Som scrapbooking eller nåt.

Jag har nu ansökt om lånelöfte och banken ringde idag. Det såg väl sådär halvljust ut. Dom skulle se över mina möjligheter till lån men ville gärna att jag skulle ha sisådär 100.000 kronor i bakfickan. Och det har man ju inte då man varit student i 6 år. Så man får se. Men jag tror jag ska höra av mig till min privata ekonom Petter och se vad jag kan göra.

Annars så blir det en rätt så intensiv helg denna helg. Vårfest imorgon på förskolan, personalfest på fredag, mamma kommer på fredag och blir här hela helgen. Intensivt!

Hattens vara eller icke vara

Eftersom min frisyr är relativt avskyvärd just nu så har jag bestämt mig för att bära hatt tills jag klipper mig igen. Då den vackra stråhatt som jag köpte i söndags. Vi satsar alltså på en hattvecka!

Hade denna vackra skapelse på jobbet idag. Alla tyckte jag såg mycket stilig ut i min nya stråhatt och jag kände att det var det också. Dock uppstod ett litet, låt oss kalla det, problem. En av cheferna var och besökte vår förskola idag och såg mig med denna stråhatt på inne på lunchen varpå hon sedan under rasten tog upp "hatten vara eller icke vara inomhus" som diskussion. Det var absolut inget direkt anklagande eller att hon tyckte jag hade gjort fruktansvärt fel att ha på mig denna hatt men en diskussion blev det. Hon menade på att hatt kanske inte lämpar sig inomhus medans jag ansåg däremot att det är lite väl gammelmodigt att tänka sig att en hatt som accessoar skulle vara fel i denna moderna tid vi lever i. Chefen pratade om medvetna förebilder, jag ansåg att genom mitt ändå annorlunda uttryckssätt så är jag en medveten förebild. Och jag skulle aldrig tvinga mina barn ta av sig en hatt om de inte ville. Något mer hetlevrat än så blev det inte.

Däremot så skapade det enorm uppståndelse efter då någon hade nämnt för någon som nämnt för någon att jag hade som smått blivit beordrad att inte ha hatt på mig inomhus. Dom blev väldigt arga och ansåg att det liksom är fel att påpeka ens klädsel om klädsel inte är provokativ på något sett.

Liksom hur gör man med hattar, kepsar och mössor egentligen? Varför anses det fortfarande så fel att ha på sig dessa huvudbonader inomhus? Är det inte lite äckligt gammeltänkt att man inte får ha huvudbonader på sig vart man vill? Jag vet inte.

Atomic Kitten

Kom på mig själv denna kväll att sitta och lyssna på Atomic Kitten och Toni Braxton. Jag vet inte hur detta hände men det jag vet är att då jag väl kom på mig själv göra det så kändes det väldigt fel. Händerna på täcket liksom.

Såhär när man blickar tillbaka till 90-talet så måste man ju erkänna att man saknar det lite. Dom ljusblåjeansen som var uppklippta vid sidorna för att gå snyggt över FILA-skorna. Jag hade det. Jag avgudade det. Jag måste se Fucking Åmål någon kväll känner jag.

Annars blev det inget med den där hyreslägenheten. Jag har som börjat lära mig att "för bra för at vara sant" oftast är för bra för att vara sant. Så imorgon kommer jag ta på mig finskjortan och gå iväg till banken och försöka få ett lånelöfte. Det där som jag tjatat om att göra i flera månader men inte gjort. Inte konstigt att jag kan göra folk frustrerade. Sivtempo följer inga regler.

Hajkbanan

Just nu är jag sådär vidrigt nöjd över livet. Det är i sådan här stil varje helg ska vara. Igår var jag på NM med nära bekant och såg utställningen Lust & Last. Den, själva utställningen, var inget direkt som tog oss med storm. Den var lite hoppig och saknade till stor del röd tråd. Efter en timmes försök till det kulturella så satte vi oss istället vid kajen och spanade efter de där 20.000 jesusmanifestationsmänniskorna som skulle hålla till i Kungsan. Det borde ju vara totalt omöjligt att missa 20.000 människor som älskar Jesus men tydligen så gjorde vi det. När det inte längre roade oss så for vi på medis, satt på en uteservering och spenderade hela sex timmar i en soffa med vin och öl. Mysigt! Enda äckliga med denna dag var väl att då jag skulle åka med tunnelbanan hem så klev jag i en spya på tåget. Äckligaste upplevelsen sen den där gången jag fick Melvins bajs på fingrarna.

Denna morgon vaknade jag av mig själv vid tio. Planen för denna söndag är som näst intill traditionsenligt söderhäng med Henry. Orkade inte duscha så i det stora hela åt jag bara lite korv, drog på mig kläder, satt lite vid facebook och sedan tog jag tunnelbanan. Ungefär halvvägs på resan så fick jag lite ångest över min dagenefter-frisyr som förtjänade all världens kritik så jag stannade vid Odenplan och gick in på Åhléns och köpte en hatt. Sen väl hos Henry på söder så kände jag att jag hade för varma kläder på mig så då gick vi och köpte shorts och skjorta till mig. Värsta spontanshoppning för dagen, älskart! Efter all den ansträngande shoppingen så mötte vår nyfunna vän Kenny upp oss. Kenny träffade vi på krogen för några helger sedan men han var rolig och lite som en lillpojke så han har som börjat hängt med oss. Vi grillade alla tillsammans, korv och hajkbanan och sen blev det lite mer soldyrkan. Liksom övermysigt.

Nä men jag känner att jag börja älska denna stad mer och mer. Finns alltid något att göra. Jag rekomenderar varmt att folk ska flytta hit ner.

Världens undergång

Imorgon är det enligt någon amerikansk profet jordens undergång. Det skulle ju vara mycket tråkigt om han skulle ha rätt så därför ska jag gå all in imorgon. Det blir så mycket som utställningen Lust & Last med nära bekant och sedan för att vara snäll så har jag också lovat att följa med nära bekant på fisk/skaldjurs/hummer/ET-uteservering. Jag vet inte hur nära bekant lyckades övertala mig till att gå på någon skaldjursfrossa men när jag såg att de hade en vinlista på menyn så ställde jag som upp för laget.

Tjuvstartade lite på världens undergångtänket redan ikväll. Korv med bröd och potatissallad till middag. Dillchips med pärondryck med ciderkaraktär till efterrätt och allting toppades med en pingvinstång med jordgubbssmak. Sen somnade jag, med chipssmulor på tröjan. Så vackert och njutbart.

Ha en trevlig sista dag!

Autistisk?

Idag fick jag höra av en nära bekant att jag har lite drag av autism. Det var ju också en form av...komplimang. Hon menade på att jag är näst intill totalt oförmögen att läsa av människor vilket i och för sig är sant. Jag är skitdålig på det. Bara såhär; "Är du glad? Arg? Ledsen? Jag fattar inget!". Det är inte förrän någon i stort sett gråter som jag kan förstå att något möjligtvis inte är rätt. Men människor är ju så kryptiska med sina känslor.