Vi är några jäfla estetare

Under vår bakisdag så hann jag och Frida med ett "estetjävlaflowmoment" där vi delgav våra senaste låttips till varandra. Jag ba; -"Lyssna på den här låten, så jävla skön". Och Frida ba; -"Alltså helt sjuk bra låt". Sådär höll vi på ett tag innan vi kände en stor uppgivelse. Jämt då vi anordnar fest och har finslipat schysstaste spelningslistan ever så vill alltid minst 90% av resterande delen av sällskapet ändra. Då kom vi på idén att vi borde anordna en fest där sådana som har likadan musiksmak som oss endast får komma. Idén var helt sjukt bra tills vi insåg att det skulle bli lite folktomt. Ja, det är ju jag och Frida då. Sen har vi Elin också men nu bor hon i Göteborg så då sket det sig. Min hund Bira kan ju i och för sig också vara med eftersom hon inte lärt sig att ändra låtar på datorn ännu. Men det blir ju kul. Jag, Frida och Bira. Kul.

Duktig flicka

Har haft en gemytlig bakisdag hemma hos Frida och David denna afton. Vi drog iväg på ICA Maxi för att inhandla de attiraljer som behövs vid återhämtning av kroppen och sinnet. En välplanerad inköpslista skrevs, ja vad var vi sugna på? Coca Cola, nudlar och godis. Det funkade jätte bra tills jag insåg att jag inte äter godis. Nudlarna var inte så goda de heller för den delen.

Gårdagskvällen var en av de bästa på länge. Först slöts vi upp hos Jacob för födelsedagsfirande. Sedvanligt väldigt roligt och för att förhöja gruppsammanhållningen så hade han gjort en tipspromenad. Eftersom jag vann förra tipspromenaden (på Valborg goes gay) så var jag extremt kaxig och det slutade med att alla typ tävlade emot mig. Liksom målet blev att jag inte skulle vinna. Jag lyckades inte vinna heller, till mitt förtret och alla andras glädje.

Senare på kvällen skulle jag dra ner på Babylon för att möta upp Nadja och hennes gang i form av Carina och Fia. En bussresa jag skulle göra all by myself blev inte så ensamt då Jacobs nya vän "nykomlingen" också skulle ner på stan för att gå på Shape Up. Efter några sekunders överläggande så följde nykomlingen helt sådär spontant med mig till Babylon trots vi inte kände varandra sedan tidigare. Detta blev något riktigt positivt för att för det första så var hon ju jävligt kul och för det andra så kunde jag få säga till folk som frågade vem hon var att "jag hittade henne på busstationen, hon såg så ensam ut så jag tog med henne hit". Och folk som ger än en bra historia är ju värt. Trots nykomlingens hopplösa heterosexualitet så acklimatiserade hon sig i det gayiga sällskapet mycket väl och ägde stället i slutändan. Eftersom jag kände ett visst ansvar över detta lilla flickebarn så blev jag riktigt stolt. Social förmåga är alltid imponerande.

Det hela slutade med att jag missade min buss hem och följde istället med till stans västra delar till en minimal efterfest innan jag avdäckade i soffan. Det tenderar att alltid blir väldigt tidig morgon i detta sällskap.

Grattis Jacob!

Idag fyller min favoritkille Jacob år. Den enda killen jag någonsin varit kär i.

Det ska bli förträffligt roligt med lite rödvin och födelsedagsfest ikväll. Sen får vi se om jag sådär destruktivt går ut på Babylon på kvällen.

Tortyroperationer

Jag njuter. CSN har äntligen lagt sina händer på mig. Eller hur man nu ska förklara att de handlägger mitt ärende. Jag ser rikedom där i framtiden. Detta är så pass njutningsfullt så jag funderar på att ta ut hela den kommande förmögenheten i 20-lappar som jag sedan badar i.

Det där med lillplutten på sjukhuset har börjat ge effekt på min sömn nu också. Inatt drömde jag om tortyroperationer. Det var typ ett gäng slaktare som med ren illvilja tog bort George Clooneys ryggrad. Utan bedövning. Det var så pass vidrigt så jag vaknade av det och kunde inte somna om. Men lillplutten ringde idag på förmiddagen efter att ha hållt mig på helspänn en hel morgon och berättade att hon trots omständigheterna mådde bra. Bäst för henne nu att hon planerar att må bra ett tag. Annars blir jag sur. Det är sjukt krävande att gå runt och vara orolig över folk med ohälsa.

Jäfla hobbyläkare

Jag har en viss aning om att våffelmiddagen var endast för att Vickis skulle lindra sitt samvete över att jag inte får följa med på bröllopsresan men det var gott. Tack ändå! Dock blir jag extremt bortskämd nu ifrån alla håll. Om det fortsätter såhär finns det ens risk att jag blir odräglig.

Ikväll kommer jag somna med en klump i magen. Min kompis som opererats har blivit avsevärt sämre och ska opereras ikväll igen. Hon hade fått blodförgiftning på grund av att någon jäkla hobbyläkare troligtvis gjort några felsnitt. Om hon inte blir bättre nu så vet jag vem jag ska hälsa på lördag kväll klockan 02.37 om natten med en tunna hundbajs.

Säg inte hej förrän städningen är gjord

Glöm allt det där jag sa om mens utan mensvärk. 30 minuter efter jag skrev det så låg jag i soffan i fosterställning med en sophink under huvudet. Mysigt! I och med det så förstördes min dagsplanering med storhandling på Maxi och städning av hemmet. Men inte är jag bitter över det. Vickis ska bjuda mig på våfflor ikväll!

Det går bra nu

Har ett extremt flyt nu och funderar på att införa plan C på hela världen. Jag menar om folksläktet är så pass villiga att arbeta emot deadlines så kommer jag nog snart kunna styra hela världen om jag sätter upp deadlines lite här och var. Dock så var den plan C som jag använde mot KnäckeH och Kursansvarig endast en prototyp och Plan C 2.0 kommer snart ut. I den kombinerar jag deadline med medlidande. Alltså jag sätter upp en nonsenstid och bifogar en bild på strandade valar eller möjligtvis en filmklipp ifrån Micke&Molle.

Nä men det går bra nu. Jag kommer få mitt studielån nästa vecka, min praktik är i Umeå, imorgon är det fredag och jag har mens utan mensvärk. Snart drar jag ner på Maxi för att "storhandla". Funderar på att fira mina framgånger med att kosta på mig en nässpray.

Musikorgasm

Elin, en gammal kompis ifrån Umeås forna dar, hörde av sig denna kväll. Det bästa med den kvinnan är hennes sjuk braiga musiksmak och för att förgylla min afton gav hon mig hela 130 nya låt"tips". Men hon är inte en sådan där som säger "Hej, här är en bra låt" utan hon ägnar även några meningar till att berätta en spännande anekdot om själva artisten eller bandet. Typ om hur Elliott Smith tog självmord. Att han tog en kniv och stack i hjärtat, inte bara en gång utan två gånger. Att man ids sticka igen om man misslyckas första gången.

Men jag hittade några nya favoriter i Jay Reatard (som förövrigt dog nyligen), Elliot Smith, The Dirtbombs och Logh. Sen fylldes skafferiet även på med mina gamla favoriter i form av Dan Sartain, Roky Erickson, Rocket from the Crypt, Turbonegro och Melt-Banana. För er om det skulle vara av intresse.

Efterlängtat

Plan C funkade och jag har fått mitt efterlängtade godkänt! Nu övergår jag till process två som är att kursansvarig ska föra in poäng. Det är inte det lättaste men där gör jag ett personligt besök till kursansvarigs arbetsrum och vägrar lämna rummet förrän kvinnan gjort sitt uppdrag.

För övrigt så är Knäckehäxan rätt så rolig ändå. Jag fick godkänt, tacka gudarna för det liksom men hon blev ändå tvungen att påpeka att mitt arbeta är väldigt svagt och att jag måste arbeta med min svenska grammatik. Att liksom min svenska var så förkastlig så att hon gjorde en personlig uppoffring emot hennes grundläggande värderingar då hon gav mig godkänt. Vissa människor kan som bara inte låta bli att påpeka ens brister hela tiden.

Nu ska jag ut med hund, in i dusch, iväg till skol och sedan till sjukhuset där jag ska hälsa på min sängliggande kompis. Jag gruvar mig lite över sjukhusbesöket. Jag liksom hoppas att jag inte är lika känslig idag.

Knäckehäxa plan C

Men dra mig baklänges. Rapporten är fortfarande orättad och jag börjar känna en enorm stress. Trodde verkligen att plan B med "strandade valar"-bilden skulle skapa lite medlidande i det där examinatorhjärtat men jag hade fel. Knäckehäxan är troligtvis en Terminator.

Nä, nu är det dags för plan C. Den jag kallar "Deadline".
Skrev ett nytt mejl till Knäckehäxan med orden; "Jag måste ha rapporten rättad innan torsdag klockan 12.00. Går det att fixa? Mvh /Jag". Jag liksom, helt sonika, hittar på en deadline åt henne. På samma sätt som hon tidigare, där långt tillbaka, hade en deadline till mig. Om jag känner kvinnan rätt så kan hon inte låta bli frestelsen av att arbeta emot en deadline. Sådana är lärare, så sjukt lättlurade och faller för varje liten utmaning man ger dem.