Att finna balanser

Var återigen och kollade på en hyreslägenhet idag. Det var en lägenhet "to die for". Med andra ord så hade den ett rum, ett kök, en toalett och en balkong. Kraven blir mindre, petigheten likaså. Men med en massa enorm tur så kanske jag får denna.

Dock så är jag inte så optimistisk denna gång. För jag har haft så mycket tur den senaste tiden så att det känns som att jag nu förbrukat det mesta för denna månad. Jag känner att livet är sådär i jämn balans, går något bra så går något annat sämre. Detta för att när man väl ligger där på dödsbädden och reflekterar över livet så känner man bara att det varit helt okej! Dock är jag en nöjd människa av naturen så trots att livet kanske hamnar på en "okej"-nivå så kommer jag ha tyckt att det varit awesome och lärorikt.

Min spansklärare

Gudrun var väldigt villig till att bli min master i spanska. Hon har verkligen tagit sig an uppgiften. När väl jag ställde frågan så dröjde det endast en timme innan jag hade fyra stycken spanskläroböcker i famnen samt inbokade tillfällen för muntlig träning med uttal.

Idag, efter denna minst sagt omtumlade dag på jobbet med kvällsmöte så såg jag verkligen fram emot att bara komma hem och ta det lugnt. Men så blev det inte. Gudrun satt där och väntade i köket med två papper handskrivna glosor till mig. En med vanliga hälsningsfraser och annat som brukar sägas i förbifarten till folk och en med hur uttalen i spanskan funkar, sådär hur bokstavskombinationer låter. Såå det finns väl inte så mycket annat att göra än att träna så jag nailar dem.

Klädkris

Imorse genomgick jag världens klädkris innan jag gick på jobbet. Allting satt fel och det fanns ingenting som jag ville ha på mig. Detta med kläderna tog alldeles för lång tid och förstörde mitt kvalitetstidstempo på morgonen. Så hädanefter måste jag vara duktigare att tänka ut kvällen innan vad som ska bäras. Kolla upp vädret, fundera kring kombinationer och vad som är praktiskt i förhållande till ramfaktorerna. Ja.

Med träningen och sedvanlig planering inför centalamerika, det går bra! Däremot så borde jag nu satsa lite på spanskan. Jag vill ju inte vara totalt beroende av Vickis även fast jag verkligen gillar den människan. Och eftersom jag faktiskt bor inneboende hos en spansklärare så borde jag som utnyttja det....? Gudrun är i köket, jag går genast och snackar med henne.

Måndagslöften

Igår hände en ganska så otrolig sak. På morgonen då jag vaknade gick jag upp, åt frukost och for sedan iväg och tränade en timme. Detta skulle aldrig ha hänt för en vecka sedan vill jag lova. Jag tror att jag kan lyckas denna gång med att åstadkomma en rutin, för jag tycker det är trevligt. Och jag menar, det har gått en vecka nu med träning! Så länge har aldrig mina "måndagslöften" hållt i sig.

Utelåst igen...

Jag lyckades bli utelåst, igen. Denna gång så var det inte på balkongen. Det var så att Gudrun och Bernt var på väg ut till landet och jag påväg ner till tvättstugan. Vi gick ut samtidigt ur lägenheten och dom låste. När jag kom upp igen från tvättstugan och skulle sätta nycklarna i dörren så fick jag inte in nyckeln och jag insåg att jag fått med mig fel nycklar (nycklarna till jobbet). Tur var ju att jag är sådär 80-talistiskt mobilberoende så mobiltelefonen var med och jag ringde snabbt till Gudrun och de vände om hem och öppnade för mig.

Sådär i efterhand så reflekterade jag att detta med att jag skulle bli utelåst var egentligen en omöjlighet. För det var många moment som skulle sammanfalla för att detta skulle inträffa (då bortser jag från utelåsning på balkong och borttappning av nycklar). Moment ett är ju att jag skulle ta fel nycklar. Det har aldrig hänt att jag tagit fel nycklar. Mina jobbnycklar ligger oftast i min handväska men eftersom det var semester nu och jag arbetat på annan förskola så har nycklarna under denna tid fått legat på bordet. Om inte jobbnycklarna skulle legat på bordet så skulle jag aldrig tagit fel nycklar. Alltså är moment två att det måste vara semestertid. Moment tre som måste infalla är att om jag nu skulle möjligtvis tagit fel nycklar så skulle jag i 99% av fallen märkt det eftersom här i sthlm låser man alltid ytterdörren då man lämnar lägenheten, oavsett man bara ska ner i tvättstugan eller om G och B är hemma. Så moment tre är att någon annan ska låsa dörren.

Just denna dag sammanföll alla tre momenten och jag bara sitter så chockartad nu i efterhand och försöker smälta det stora i detta. Men turen var ju att mobilen var med och Gudrun svarade för det skulle ju bli riktigt pinsamt om låssmeden återigen skulle fått komma och bryta upp dörren och bytt lås. Bara; "Hej Gudrun! Nu har jag bytt lås igen när vi varit bortresta på semester!". Liksom en gång okej, men två gånger så skulle Gudrun börja ta det personligt.

Susannes namnsdag

Om ni undrar varför jag varit så frånvarande på senaste så beror det endast på att jag har tränat. Tränat sådär 45 minuter om dagen. Resterande av tiden så vet jag inte riktigt alls var jag gjort. Eller jo, jag jobbar ju 8 timmar om dagen men förutom det.

Nä men idag så var Gudrun och Bernt skitgulliga. De hade plockat blommor till mig och grattade mig på namnsdagen. Jaa, just det. Det är min namnsdag idag.

Sivs träning fram till Centralamerika

Idag hände det som ingen hade trott. Jag skaffade mig ett medlemsskap på ett gym. Ett sådant som jag binder mig till i ett år. Och efter det, så tränade jag. Fan vad jobbigt det var.

Nu handlar inte formen längre om att komma in i de där byxorna som jag skulle ha till dopet. Nu handlar det om Centralamerika som endast är två månader bort. Och vi vet av erfarenhet att solsemester på kulturella platser leder till lättklädda bilder på än själv bredvid en ruin av något slag.

Men jag tror detta kommer gå bra. För hemligheten ligger någonstans där i mellan att man absolut inte får åka hem från jobbet för då blir man lat. Så träna direkt efter jobbet ska bli min grej. Håll tummarna, skicka peppande sms.

Bygåln

Märks att man har lite olika syn på livet. Mamma anser att dagar då man vaknar senare än klockan nio på morgonen är förstörda. Jag anser att dagar då man får sova ut, vakna efter klockan tio, är bra dagar.

Igår blev jag officiellt gudmor till lilla Mira. Jag måste erkänna att jag var lite nervös sådär innan dopet men det var väl inte så mycket att vara nervös inför. Alla skötte sig exemplariskt. Efter dopet så blev det en dopfest i Bygåln i Häggsjövik där moster och hennes karl hade lagat hur mycket mat som helst. Och det var så gott och jag åt alldeles för mycket så jag blev tvungen att byta mina kläder vid halvtid för att de andra var lite för tajta.

Idag är jag hemma hos föräldrarna och kommer som mest bara ta de lugnt. Imorgon åker jag återigen till sthlm. Lite orolig nu inför att åka tillbaka till sthlm för jag har lovat en kompis att börja gymma med henne. Och hon uppskattar detta med träning väldigt mycket. Mer än jag. En hård tid väntar framför mig.

Gudmodern

Igår fick jag en väldigt udda komplimang på tunnelbanan. En herre berömde mig för mitt fina pigment. Vissa vet hur man får en kvinna att smälta. Men tummen upp ändå får folk som ger spontana komplimanger till andra människor på tunnelbanan.

Nu är jag i Jämtland igen! Det är ju så att imorgon ska jag på min lilla kusin Miras dop och jag är gudmor. Jag är hur glad som helst. Är verkligen en ära att få bli gudmor. Så nu har jag klippt mig!

Fett tråkigt!

Är på jourdagis denna vecka. En mycket rolig upplevelse då det är barn från alla fyra förskolor. Men får jobba med lite annat folk och jobba med lite andra barn. Idag var det en av barnen som var ganska så roligt. Vi hade haft vila och efter vilan så kan man slå sig ner i soffan en stund och läsa en saga varpå vi gjorde. Jag satt där i soffan och letade fram en bok och hittade en om dinosaurier varpå jag började läsa högt för pojken som var ungefär i 3 års åldern. Han lyssnade i två minuter innan han avbröt mig och sa; "Fett tråkigt", och sen gick han iväg och byggde med duplo istället. Alla tycker inte dinosaurier är häftiga...