tisdag 10 februari 2009

Om Alexandra

Jag vill först påpeka, det finns två typer av människor; De som får andra att göra saker och de som gör sakerna själv. Inget fel på att vara någon av dem.

Igår snackade jag om Vickis. Ni vet, hon som jag har intalat mig själv skulle hjälpa mig ut ur ett Javanesisk fängelse om jag gör "opassande handlingar". Hon är en typiskt människa som gör saker själv. Sen har vi Alex, min kära Alex. Medans jag intalar mig att Vickis skulle rädda mig så vet jag att Alex kommer göra det. Så fort jag skulle hamnat i trångmål skulle Alex packa ner spaden, ta första flyget till Java, gräva en stor grop utanför fängelsemurarna och sedan rädda mig ur situationen. Hon kommer alltid vara den där prinsessan på den vita hästen som räddar sin prinsessa Siv (Jag). Då kanske ni undrar hur jag vet det...? Jo, för liknande saker har hon gjort tidigare för mig. En gång ville jag flyga drake. Och vad gjorde Alex? Jo, hon såg till att vi drog iväg på Dollarstore och köpte var sin drake. Hon är en sådan människa. Som Jesus fast tjej.

Imorgon tar jag flyget ner till sthlm. Är så uppe i varv i kroppen så jag avslutar nu en påbörjad vinflaska (vill påpeka att det inte var mycket kvar efter helgen). Håller även på att skriva en "om jag skulle dö"-lista där kontaktuppgifter till några väl utvalda kompisar finns. Vilket där mina föräldrar får ringa runt till. Hur ska man med så lite ansträngning som möjligt meddela alla om eventuell bortgång? Kom på 4 namn som i stort sett täcker de viktigaste av mina vänner, sen låter man facebook och msn fixa sitt då folk skriver "RIP Susanne/Siv/Ceasar" i sina statusuppdateringar. Dödsannonser är bara ett onödigt överflöd i denna IT-värld. Vill bara påpeka ännu en liten grej så ni vet, jag vill absolut inte avsluta mitt liv som en facebookgrupp. Har sett sådana och det är inte min grej. Jag vill inte att folk ska minnas mig så. Vem var Susanne? Vet ej, men det finns en facebookgrupp!

Nu kanske folk tycker jag är lite väl negativ då jag pratar om eventuella avlidningar av mig själv. Men så är det inte alls, jag är bara så jävla praktisk!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar