Situation Susanne

Det där med att träffa på sina förskolebarns föräldrar ute på stan kan jag ibland tycka är lite jobbigt. Så fort jag lämnar jobbet så blir jag ju privata Susanne och gör mina grejor men man vill ju ändå inte att de ska få se än stå och röka utanför Åhléns klockan halv sju en vardagkväll. Självklart vet ju föräldrarna också om att man har ett liv utanför förskolan, men ändå, det kan kännas lite jobbigt.

Men om vi ska snacka om kanske det mest ultimata tillfället att träffa på en förälder utanför förskolans värld så skedde det rejält idag. Jag var på väg till mitt älskade Coop och skulle handla och där utanför stog en man och sålde Situation Stockholm. Jag brukar läsa dem så jag köpte ett exemplar och precis i det ögonblicket jag gav mannen pengar och fick en tidning i handen så kom en förälder förbi. Förälder noterade mig och sa något om "dagens goda gärning" typ. Och jag bara kände, gud vad detta förbättrade min image avsevärt. Liksom; "Susanne, hon tar inte bara hand om våra barn utan hon storhandlar på Coop också och ger uteliggare pengar".

Rädd för Bira?

Inatt hade jag värsta obehagliga drömmen. Det var om en hund som attackerade små barn och bet dem. Riktigt otäckt. Sen var jag för feg i drömmen att gå emellan.

Men jag tycker detta med hundar har blivit jobbigt. Jag blev jag attackerad av en hund i Centralamerika, två gånger, och biten i låret den första. Andra gången hade jag Vickis väska som jag drämde till den med. Men från att vara sådär uppväxt med hundar och bott ihop med en Bira i en massa år så går jag nu omvägar kring hundar och ryggar ifrån då jag kommer för nära. Det är skit jobbigt! Jag undrar lite nu hur det kommer gå att få träffa Bira igen? Jag kan ju inte vara rädd för min älskade lilla pluttis Bira?

Nagelfil

Ikväll har jag legat och funderat över vart min nagelfil tagit vägen. Jag brukar ha i stora drag stenkoll på vart mina ägodelar är men nagelfilen hade jag ingen aning om. Sen funderade jag lite mer och kom på att Linda lånade den sist. Hon sms:ade och sa att hon la den på pallen. Då kan jag åtminstone utesluta toaletten. Att hitta den blir kvällens mission. Duscha kan jag göra imorgon.

Totalt emot bränder

Inte för att klaga men efter att ha haft en toppendag igår med Monet, Turner och äta ute på restaurang så förstörs den stämningen lite av att man är uppe och antibiotikaspyr hela natten. Jag har verkligen börjat må riktigt illa nu i slutet av kuren, men tre dagar kvar nu sen får vi hoppas skiten är över.

Läste föresten på aftonbladet att det varit värsta storbranden här i Vinsta igår på bilskroten. Jag bor ju granne med den. Men eftersom jag inte var hemma då så missade jag hela branden. Jag måste erkänna att jag tycker det är lite synd för det skulle vara intressant att se själva skådespelet, trots att jag är totalt emot bränder.

Avslappnat

Idag är det fredag. Jag har varit exalterad över det hela dagen. Igår kvälls också. Stenhårt laddat med hur mysigt och avslappnat det ska vara. Och i eftermiddags då jag kom hem så gjorde jag iordning en hemmahamburgare, åt den, la mig i sängen och sen sov jag bort kvällen. Sjukt avslappnat!

Men nu i denna stund, med filmen Cocktail i bakgrunden så funderar jag över årets julklappar. Vad vill min mor ha? Vad vill resten av familjen ha? Varje år så är det alltid ett återkommande komplicerat dilemma. Vad för sak, för rimligt pris, skulle åstadkomma mest lycka?

Livsplaner

Hej hej bloggen!

Idag har jag jobbat. Det var kul.

Men annars funderar jag väldigt mycket på livsexistentiella frågor nu. Vem är jag? Vart är jag på väg? Vissa saker är ju ganska så självklara. Jag ligger i sängen nu och vart jag ska härnäst är in i duschen. Det andra är mer klurigt.

Linda var ju som sagt här och sov över mellan tisdagen och onsdagen. Det var riktigt trevligt. Linda och jag har många gemensamma intressen och en av dessa är planer. Vi har alltid konstanta planer för livet. Jag satsar på si men om det inte blir så så gör jag på något annat sätt och det är också okej. Vi ligger alltid fem år framåt. Sen är man ju medveten att det aldrig blir som man tänkt sig men man har ju åtminstone något att förhålla sig till.

Sivs bucket list

Det var en stor dag igår. Inte bara att jag ansökte om mina examens utan också att jag gjorde min första hostkräkning. Alltså jag hostade tills jag kräktes. Det här är något jag bara sett andra råkat ut för eller hört om men aldrig drabbats själv. Och sen dess har det alltid funnits med på min Bucket list.

Sivs Bucket list;
1. Åka till Gotland -check!
2. Åka till Centralamerika -check!
3. Få en kram av Jill Johnson -check!
4. Hosta tills jag kräks -check!
5. Ta körkortet

Fast det var bara kul första gången. Resten av natten var det lite mer jobbigt. Snart kommer Linda också. Hon vet nu om själva situationen och accepterar den.

Zombieherpes del. 43

För ca två veckor sedan insjuknade jag i halsfluss. Fick antibiotika, åt sista tabletterna förra måndagen, blev bra men nu har jag fått halsfluss igen. Dåligt. Läkaren trodde att det berodde på att jag aldrig riktigt blev frisk förra gången så det blomstrade ut igen. Så återigen hemma ett par dagar men satsar stenhårt på att vara tillbaka på jobbet på onsdag. Mest för att det är så urtrist att ligga hemma i lägenheten och bara försöka bli bättre.

Dock en skillnad denna gång från förra är att jag inte är lika sjuk. Har ingen feber i alla fall. Så idag har jag varit lite mer produktiv. Min arbetsgivare ville ha studieintyg från universitetet som utbildningsförvaltningen sen skulle ha. Så när jag ändå ansökte om studieintyget så ansökte jag om alla mina examens som jag liksom bara skitit i att ansökt om. Jag är sjukt dålig på att avsluta grejor men nu har jag äntligen satt spiken i kistan för universitetstiden. En avslutad epok. Oj oj, min gamla lågstadielärare Gunilla skulle sett mig nu, liksom Susanne är på toppen av livet!

Imorgon kommer Linda hit från Umeå och ska bo hos mig över natten. Kan bli lite känsligt för jag har ännu inte berättat för henne att jag har fått halsfluss igen. Men har försökt att ringa henne så hon kan inte klaga. Fanns alltid en intention inom mig att delge denna information till henne. Sen om hon inte väljer att svara så ligger det hos henne.

105 bananflugor

Nu är glada julen här här här!

Julpyntet i min värld brukar minst sagt vara sparsamt. Och eftersom jag inte har hittat min adventsängel så blev det sparsamma lika med ingenting. Men inte är det mindre julstämning här för det. Närå, här har det druckits glögg och ätits pepparkakor. Och eftersom jag har bananflugor så firade jag min första advent med dem.

Jo jag har ett stort bananflugeproblem. Men mamma berättade att de små jävlarna älskar rödvin så vi har sipprat rödvin i Vinsta hela helgen. Ett glas till mig, tre till flugorna. För ert intresse, eftersom jag har räknat, så har 105 bananflugor hitttills omkommit i rödvin denna helg. Men fatta vilken död ändå, drukna i rödvin, mångas dröm.

Äntligen är hon här

Jag är faktiskt hemma från Centralamerika nu. Har i stora mått varit hemma i en månad, så ni vet. Men liksom när jag kom hem så flyttade jag ganska så på direkten från Gudrun till min lyxvåning på 21 kvm i Vinsta och här visade det sig vara sämre internetuppkoppling än i Centralamerika. Eller inte. Efter många svängar visade sig att min sex år gamla dator hade ett nätverkskort som stilla somnat in. Stackarn. Men nu har jag en ny pärla. Det var inte direkt en sådan där snygg och blank dator men den hade en jätte bra insida.

Helt seriöst så är datorn jätte ful. Strukturen ser ut som ett Continentaldäck och knappsatsen som på pensionärsmobiler.