onsdag 25 januari 2012
Bara en mening
Såg på Anton Hyséns program på trean. Självklart rör det ju upp lite egna känslor. När jag tänker på då jag själv kom ut så känns det som det största och viktigaste jag åstadkommit i mitt liv. Man kan tro att det handlar om bara en mening att säga men egentligen går man in med hela livet som insats. Även fast jag visste att min familj skulle kunna hantera det så fanns det hela tiden det där "tänk om de inte gör det". Så jag gjorde mig under 8 år förberedd på det värsta, att man kanske blir utslängd, tills det kom till den här punkten att jag kände att jag bara måste få leva som hela jag annars går man under. För mig i slutändan handlade det ju kanske bara om en mening som blev sagd, det blev inga större förändringar och min familj älskar mig fortfarande. Men det tog mig 8 år att komma till den meningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad fint och bra skrivet! Och vad stolt jag är över dig!
SvaraRaderaOch över Anton!
Du är grym! Sånt mod.
SvaraRaderaPga att du är den du är, Susanne, helt och hållet, ärlig, rak, rolig och modig. Gjorde att vi inte kunnat välja en bättre gudmor och förebild till Mira. Blir hon så bara 30 % av dig, blir jag helnöjd.
SvaraRaderaTack för de fina orden! Blir riktigt rörd. Men med så många fina och bra människor i sin närhet blir man modig.
SvaraRadera