Inga grisfötter

Måste erkänna att jag fallit tillbaka till Mafia Wars. Men det är annorlunda nu, nu när jag har en ny snabb dator. Och det är något med det spelet. Där i min lilla fantasivärld så har jag sjukt mycket pengar, äger massvis med fastigheter och casinon, har 509 vänner samt energi som ständigt fylls på. Kan ju få vem som helst att flyga iväg i fantasin.

Var på julbord med företaget ikväll. Usch vad mycket trevlig mat det var. Åt massvis och fick sådär dräpligt ont i magen efter. Oväntat var det då de hade rökt renhjärta som serverades! Imponerad! Dock inga grisfötter.

Fullmåne

Inatt misslyckades jag med det jag faktiskt brukar vara bäst på. Att sova. Mina ögon var uppspärrade hela natten, skit pigg. Först förstod jag inte varför men sen då jag hörde att det var fullmåne i lördags så började jag ana oråd. Min vätskefyllda kropp påverkas enormt av fullmåne. Vätskan i mig bara drar åt alla håll. Det är jag och varulvarna, vi fixar inte fullmånen.

Jobbiga djurprogram

Surfade runt lite på tv:n idag och råkade hamna på ett djurprogram om djur som bodde ute i naturen. Kunde knappt kolla på det för mådde så dåligt av att se dessa stackars djur svälta, frysa och inte ha någonstans att bo. Så ändrade kanal och kollade på copycatsinger istället. Ibland är det bara lättast att ignorera.

Vi har tredje advent idag och jag är näst intill klar med alla julklappar. Ovanligt tidigt för en sådan som jag. Förra året, om jag inte minns fel, så köpte jag alla julklappar typ tre dagar före jul efter jag varit på arbetsintervju åt det jobbet jag jobbar åt idag. Jag är lite såhär på humöret nu....sjukt vad mycket som händer på ett år. Men jag är nöjd.

FA

JEEEEY! Amanda Fondell vann i idol och självklart satt jag som bänkad framför tv:n med chips, pärondryck med ciderkaraktär och kinderchoklad. Även lite ägglikör. För att piffa upp det hela lite extra så gjorde jag en "ansiktsmålning" och skrev A på ena kinden och F på den andra för Amanda Fondell. Tyvärr så blev det lite fel eftersom jag tänkte inte på att jag stod framför spegeln och skrev och allt blev spegelvänt så det stod FA istället. Sådant som händer. Förstörde inte min stämning i alla fall!

Situation Susanne

Det där med att träffa på sina förskolebarns föräldrar ute på stan kan jag ibland tycka är lite jobbigt. Så fort jag lämnar jobbet så blir jag ju privata Susanne och gör mina grejor men man vill ju ändå inte att de ska få se än stå och röka utanför Åhléns klockan halv sju en vardagkväll. Självklart vet ju föräldrarna också om att man har ett liv utanför förskolan, men ändå, det kan kännas lite jobbigt.

Men om vi ska snacka om kanske det mest ultimata tillfället att träffa på en förälder utanför förskolans värld så skedde det rejält idag. Jag var på väg till mitt älskade Coop och skulle handla och där utanför stog en man och sålde Situation Stockholm. Jag brukar läsa dem så jag köpte ett exemplar och precis i det ögonblicket jag gav mannen pengar och fick en tidning i handen så kom en förälder förbi. Förälder noterade mig och sa något om "dagens goda gärning" typ. Och jag bara kände, gud vad detta förbättrade min image avsevärt. Liksom; "Susanne, hon tar inte bara hand om våra barn utan hon storhandlar på Coop också och ger uteliggare pengar".

Rädd för Bira?

Inatt hade jag värsta obehagliga drömmen. Det var om en hund som attackerade små barn och bet dem. Riktigt otäckt. Sen var jag för feg i drömmen att gå emellan.

Men jag tycker detta med hundar har blivit jobbigt. Jag blev jag attackerad av en hund i Centralamerika, två gånger, och biten i låret den första. Andra gången hade jag Vickis väska som jag drämde till den med. Men från att vara sådär uppväxt med hundar och bott ihop med en Bira i en massa år så går jag nu omvägar kring hundar och ryggar ifrån då jag kommer för nära. Det är skit jobbigt! Jag undrar lite nu hur det kommer gå att få träffa Bira igen? Jag kan ju inte vara rädd för min älskade lilla pluttis Bira?

Nagelfil

Ikväll har jag legat och funderat över vart min nagelfil tagit vägen. Jag brukar ha i stora drag stenkoll på vart mina ägodelar är men nagelfilen hade jag ingen aning om. Sen funderade jag lite mer och kom på att Linda lånade den sist. Hon sms:ade och sa att hon la den på pallen. Då kan jag åtminstone utesluta toaletten. Att hitta den blir kvällens mission. Duscha kan jag göra imorgon.

Totalt emot bränder

Inte för att klaga men efter att ha haft en toppendag igår med Monet, Turner och äta ute på restaurang så förstörs den stämningen lite av att man är uppe och antibiotikaspyr hela natten. Jag har verkligen börjat må riktigt illa nu i slutet av kuren, men tre dagar kvar nu sen får vi hoppas skiten är över.

Läste föresten på aftonbladet att det varit värsta storbranden här i Vinsta igår på bilskroten. Jag bor ju granne med den. Men eftersom jag inte var hemma då så missade jag hela branden. Jag måste erkänna att jag tycker det är lite synd för det skulle vara intressant att se själva skådespelet, trots att jag är totalt emot bränder.

Avslappnat

Idag är det fredag. Jag har varit exalterad över det hela dagen. Igår kvälls också. Stenhårt laddat med hur mysigt och avslappnat det ska vara. Och i eftermiddags då jag kom hem så gjorde jag iordning en hemmahamburgare, åt den, la mig i sängen och sen sov jag bort kvällen. Sjukt avslappnat!

Men nu i denna stund, med filmen Cocktail i bakgrunden så funderar jag över årets julklappar. Vad vill min mor ha? Vad vill resten av familjen ha? Varje år så är det alltid ett återkommande komplicerat dilemma. Vad för sak, för rimligt pris, skulle åstadkomma mest lycka?

Livsplaner

Hej hej bloggen!

Idag har jag jobbat. Det var kul.

Men annars funderar jag väldigt mycket på livsexistentiella frågor nu. Vem är jag? Vart är jag på väg? Vissa saker är ju ganska så självklara. Jag ligger i sängen nu och vart jag ska härnäst är in i duschen. Det andra är mer klurigt.

Linda var ju som sagt här och sov över mellan tisdagen och onsdagen. Det var riktigt trevligt. Linda och jag har många gemensamma intressen och en av dessa är planer. Vi har alltid konstanta planer för livet. Jag satsar på si men om det inte blir så så gör jag på något annat sätt och det är också okej. Vi ligger alltid fem år framåt. Sen är man ju medveten att det aldrig blir som man tänkt sig men man har ju åtminstone något att förhålla sig till.