Första advent?

Jag missade ju totalt att det var första advent igår. Kom som så oväntat och olämpligt i år. Vems idé var det liksom att he in adventsfirande på söndagar? Söndagar är en så sjukt olämplig dag för firande.

Men för att ta igen missat adventsfirande så åt jag lussekatter till middag idag. Så härligt då man är vuxen och kan bestämma själv vad man tuggar i sig till middag. Vuxen kanske i och för sig är fel ordval i sammanhanget.

Siv blottar

Hade lite kval i mina klädval igår. Ville som ha något nytt fräscht, åtminstone ett klädplagg jag inte använt på ett tag. Körde en genomgång i garderoben och längst ner i byxhyllan hittade jag ett par turkosa byxor som jag inte använt på evigheter vad jag kan minnas. Dessa tighta, snygga byxor skulle bli perfekt för kvällen tänkte jag.

Väl efter duschning och iordningfixning så tog jag på mig dessa turkosa underverk men kände att de satt lite tight, speciellt där vi höftbenen men tänkte väl att de skulle "gå ut" sig mer genom kvällen. Efter en timme blev det lite plågsamt och jag öppnade dem försiktigt där vid gylfen. Var bara en minimal hemmafest då med mig och Maria så spelade ingen större roll att lite blottning förekom. När vi sedan skulle dra vidare på fest på Ålidhem så funderade jag om jag skulle byta byxor men äsch tänkte jag, de kommer gå ut sig. De gjorde de aldrig och jag började minnas varför jag aldrig använt dem tidigare. Jag försökte behålla dem på så länge som möjligt men det kändes som rakblad skar in i mina höftben. Fanns inget annat att göra och resterande delen av kvällen gick jag med byxorna öppna där jag försiktigt försökte dölja detta faktum med att dra ner skjortan så långt som möjligt.

Såhär i efterhand kändes det ändå tur att jag plågade på mig dessa turkosa under ett lördagskväll evenemang. Jag menar, folk är oftast relativt obrydd på lördagar. Skulle inte vara lika okej på en skoldag eller typ då man är barnvakt.

Yeeees!

Ursäkta att jag inte sagt något idag. Jag dricker tequila. Kommer troligtvis inte säga något imorgon heller.

Idag äre Lenas dag!

Gaaah! Fredag eftermiddag, äntligen helg och jag är trött som en pannkaka. Direkt då jag kom hem efter en timme i skolan och en timmes påtvingad shopping så la jag mig ner i soffan och sprätte en mjölkliter. Om sisådär 2,5 timmar ska jag iväg till Frida på kalas, hon som fyllde år igår men vet ni vad det är för speciellt med denna dag då? Jo, Lena fyller år! Självklart så har jag suttit uppe inatt och skrivit en dikt till henne;

I can be your hero, Lena.

I can kiss away the pain.

I will stand by you forever.

You can take my breath away.

Hittade även en jätte fin bild på Lena och mig från Indonesien. Jag är det där huvudet ovanför den svarta fyrkanten nummer tre från vänster.

Frida fyller år!

Idag fyller min lilla Frida år! Oj oj vad tiden går fort. Minns det som igår då hon var en liten 22 åring och skruttade omkring i universitetets lokaler. Men nu är hon vuxen. I vilket fall som helst så har jag suttit uppe hela natten och knapat ihop en liten dikt till henne;

I don't mind spending some time
Just hanging here with Frida
'Cause I don't find too many girls
That treat me like Frida do

Those other girls all want to take me for a ride
But when I walk they talk of suicide
Some people never get beyond their stupid pride
But Frida can see the real me inside and
I'm satisfied
Oh, no, oh oh oh...

Even though the gods are crazy
Even though the stars are blind
If you show me real love, baby
I'll show you mine
I can make it nice and naughty
Be the devil and angel too
Got a heart and soul and body
Let's see what this love can do
Frida, I'm perfect for you

Ohh oh, ohh

En mycket gammal bild från en svunnen studentfest.

Känn dig träffad

Det är ju inte helt okomplicerat man lever livet. Spelar ingen roll hur många år jag pluggar, hur många böcker jag läser eller hur smart jag än blir. Vissa frågor finns det inga enkla svar på. Kommer man kunna resa i tiden? Finns Gud? Vad är det som faktiskt händer då man her vårtmedel på bröstvårtorna? Vem skriver alla kedjebreven? Jag undrar en massa just nu, jätte mycket.

Men seriöst! Vem skriver alla dessa kedjebrev?

Sivs nystart

Efter frysen gick sönder, all mat där i likaså, så har det blivit som en nystart i livet. Idag då jag drog iväg med Sofia och Markus å storhandlade så ägnade jag min största uppmärksamhet åt att återigen bygga upp en stabil frysmatsgrund. Kötbullar, pommes, wokgrönisar, broccoli, hamburgare, kyckling, osv. Jag tror jag aldrig tidigare varit så nöjd med min frys. Det är så härligt att jag blir glad av mindre.

Siv tackar

Yeeees! Nu är det den 25:e. Jag klarade det!

Först vill jag då tacka mina föräldrar för ert givmilda bidrag och att ni alltid trott på mig. Sen till mina vänner som jag snyltade mat hos när det var lite extra jobbigt att äta omelett för en 23:e gång på raken. Tack!

Sen det där med självständighet är fortfarande relativt.

Siv julpyntar

I eftermiddag kände jag och Bira att det är äntligen dags att slå på den stora trumman och ta tag i årets julpyntning av hemmet. Vi ser det där med julstämning som A och O för ett lyckligt hem och satsar därför ungefär en minut varje år till det. Det hela går ut på att....

...den "vackra" dollarstoreängeln uppe på spisehyllan....

...får en mer framträdande roll i köksfönstret. Så nu var det klart för i år!

Sivs karma

Idag var det dags för uppkopiering två på biblioteket. Efter ett snällt bidrag av mina föräldrar så hade jag äntligen råd att få andra halvan av boken Miller har skrivit. Kan ju vara en fördel om man ska skriva en bokanalys på den. Jaja, tog ut pengar, gick på biblioteket men för säkerhetsskull tog jag en sväng förbi studentlitteraturhyllan och kollade om någon kanske lämnat tillbaka ett ex redan och tro int på fan att där fanns en bok. Yeeees! Jag slapp 27 minuters jobbig kopiering och tjänade där in 100 kronor.

Saken är den att då bra saker händer mig så känner jag mig sådär gudomligt utvald och tror att det har något med karma att göra så nu var jag bara tvungen att ge tillbaka något till världen. Göra någon annan människa glad liksom. Så för de där 100 kronorna, som jag redan mentalt spenderat, så gick jag och köpte vykort. Japp, vykort, sådana där med vackra bilder på Umeås turistattraktioner. Så nu i eftermiddag har jag kluddat ner några rader och ska sedan skicka iväg till mina mor- och farföräldrar. Det känns bra, dom kommer säkert bli glad, alla blir glad av vykort.