Det är ju så, då jag lämnar huset imorgon och sätter mig på bussen så lämnar jag detta hus för alltid. Lämnar i stort sett Strömsund för alltid också. Till en början kändes det väl utvecklande och okej men jag måste erkänna att just nu känner jag en viss vemodighet. Men saker förändras, inget är bestående. Däremot så något som är väldigt ihållande är att jag alltid gör saker i sista sekunden och har en hel del ihoppackning av saker att fixa inatt. Men jag förvånar åtminstone inte mig själv.
Idag var jag iväg på en sådan här bebisträff. De flesta av mina gamla kompisar har genomgått parning och har nu kids. (Jag ska lägga upp bilder sedan då jag inte känner stress över att packa). Barnen var så söta, jag blev så bebissjuk så då jag hälsade på Alex senare på kvällen så diskuterade vi alternativ på hur jag skulle kunna skaffa barn själv. Jag vill ha barn, helst tre stycken och jag vill ha en dotter som jag kan döpa till Ingrid. Men det får vänta ett tag, jag vill ju helst dela det med någon också. Just nu är nog det kanske mer avlägset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar