Jag och Birisen har börjat med ett sådant "kom i form"-program. Målet är inom 52 veckor lyckas springa milen under 40 minuter. Varken jag eller Bira är i någon direkt kanonform så vi börjar med en liten mjukstart och tar träningsprogrammet för milen under 50 minuter först och sedan arbetar oss ner till "under 40 minuters"-träningsprogrammet.
Självklart har ju detta krävt en massa förberedelser så igår köpte jag hundvitaminer till Bira och ägg till mig själv. Vitaminerna verkade funka bättre för redan vid klockan åtta imorse stod Bira redo vid min säng och ville ut på joggingturen. Jag blev förvånad, det gick inte enligt förväntningarna utan bättre. Både Bira och jag orkade med hela 5 kms turen utan direkt någon paus. Ja, Bira blev jag tvungen att göra sina behov.
Sen när jag kom hem gjorde jag det där 15 minuters styrkepasset, åt mina ägg, hoppade in i duschen, kollade på lite TV och gjorde mig sedan klar för den sociala delen denna dag. Jag luktade sjukt gott, var uppiffad och ringde sedan till Frida för att höra om hon ville hitta på med något. Men Frida var inte i Umeå. Då insåg jag att jag var ensam, här i Umeå, all by myself. Jo, Jacob är ju här men han jobbar om dagarna. Han blev någon jag våldsgästade på kvällen, han ville dock bli våldsgästad eftersom han är lika ensam han också.
Men ingen panik över detta. Innan söndagen så har i stort sett de flesta själar återvänt. Jag hinner roa mig med andra saker medans. Imorgon ska jag till exempel göra tacopiroger som jag ska bjuda Jacob på till middag sedan. Ni ser.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar