De kallar mig Don Moe!

Mitt liv tar många oväntade vändningar. Från att vilja ha en fet hjärna, till en trimmad kropp så har nu allting förfallit. Eller det var rättare sagt såhär. För att vara en duktig student så klev jag upp tidigt imorse, drog iväg på Nydalahöjd för att sedan möta upp Sofia och Fredrik där för en stunds stimulerande transkribering. Det började väl helt okej tills Fredrik föreslog att vi skulle lägga till applikationen Mafia Wars på facebook. Vi gjorde det bara för att han skulle ha fler vänner i sin egna maffia grupp, vilket är positivt för han. Saken var den att vi fastnade i denna knapptryckningsspel och till slut hittade vi ett stort nöje i att leva på fel sida av lagen och döda andra maffiabossar. Transkriberingen förbyttes mot ett lan där vi satt med våra laptops brevid varandra och utbytte tips om bra vapen samt skröt om våra vinster i fighter. Detta pågick i några timmar tills Frida och Ida kom förbi. Vi höll dem sällskap vid fikabordet i 5 minuter innan vi återigen återgick till våra alteregon i maffia världen. De kallar mig föresten Don Moe! Jag vet inte hur nöjd Frida och Ida var över detta, det var svårt att avläsa deras ansiktsuttryck då ögonen ständigt var riktad emot skärmen. Men vi var snälla och skickade åtminstone invites till dom så de kunde också vara med i den sociala maffialeken.

Jag är lite orolig nu för morgondagen. Det finns en risk att då mina gäster kommer på kvällen kommer jag sitta lika oduschad som jag var idag, Bira kommer ha skitit på golvet och inga tårtor kommer vara gjorda. Om det fortsätter i samma besatthet som det gjort denna dag då.