Back from Bunaken

Kan ju börja nämna att jag har fått ännu ett erbjudande att hålla i en föreläsning på ett annat universitet här i Yogyakarta. Jag är sjukt eftertraktad här! Troligtvis kommer jag tacka nej för nu har jag endast 6 dagar kvar här i Yogyakarta innan vi drar på den sista semestern i Bali. Sen blir det Sverige....jo, jag kommer snart tillbaka!

En inplanerad semester mitt i fältstudierna till Bunaken är nu avklarad. Tyvärr kunde inte alla följa med för några i gänget har drabbats av ganska så konstiga sjukdomar som tyfoid, salmonella, löss och ringorm. Vi andra har bara haft vanlig feber och magsjuka och räknas som som jävligt friska i jämförelse. Men Bunaken var ett trevligt avbrott från Yogyakartas avgaser. På onsdagen tog vi flyget via Jakarta och sedan över till den mindre "byn" Manado med endast sisådär en miljon invånare. Manado var inte riktigt fräscht i min bemärkelse. Husen såg nedfallna ut och det var som en spökstad. Det har varit en stor turistort men efter Balibomben 2002 så är det få som sökt sig dit. Vi kom ganska så sent på kvällen till Manado så vi beslutade att inte ta båt över till Bunaken den kvällen utan letade istället upp ett gemytligt hotell. Så gemytligt var dock inte hotellet, det var fräscht men rummen påminde om något i en blandning av operationssal och Saw-filmen. Stora vita kakelplattor, inplatsade möbler. Ungefär som att det skulle vara enkelt att spola av om de yxmördade oss om natten. Jag fick till och med mardrömmar efter denna hotellvistelse!

Dagen efter tog vi en båt över till ön Bunaken som mest är till för turistdykare. De har enligt någon statistik en av värdelns vackraste korallrev. Vädret var ju inte det bästa de dagarna vi var där men vi spenderade vår tid med lite delfinspaning som var roligt i sisådär 5 minuter och sen snorklade jag för första gången i mitt liv. Jag var livrädd för att hoppa i vattnet för jag visste liksom inte vad som väntade mig där. Jag menar, de har hajar, de har ormar och andra äckliga vattenlevande djur. Medans de andra i min grupp ed självförtroende hoppa i vattnet så gjorde jag amatörgrejen och startade försiktigt nära stranden för att sedan arbeta mig utåt. Men att snorkla, det var så underbart, så vacker! Jag fattade liksom inte det jag såg. Miljontals fiskar i alla dessa färger simmade runt oss och stora vackra koraller.

De andra dagarna försökte vi som mer fixa solbrännan. Det var inte det lättaste eftersom vädret då inte var bra men vi fick sisådär 1 timmes sol om fredagen. Vi riktigt pressade oss då och sedan var vi alla brända. Sjukt kul! Min rygg såg ut som en räka och om natten fick Frida smörja in den i ett 2 cm tjock lager av aftersun cremé. Ligga på mage är inte min grej man vad har man för val.

Annars....vi såg spindlar. Tyvärr så existerade de i vår bungalow. Jag sov med Frida som irriterade sig på att jag kan snarka. Var nästan lite gulligt inatt. Hon väckte mig och sa; "Susanne, du får ju inte snarka!". Jag vaknade och sa "Okej" somnade sedan om och snarkade vidare. I mindre skala då så hon orkade inte väcka mig igen.

Klockan är strax efter fem på eftermiddagen här i Yogyakarta. Klockan sex ska vi möta upp vår lärare för gemensam lunch. Jag har duschat, Bunaken fick alla att stinka unket. Sjukt fräsch nu!

Aufwiedersehen!