Streetgolf

Jag har alltid blivit smått mobbad för min förkärlek till golf. Många tycker golf tillhör den övre övreklassen. För att ta bort den dåliga stämpeln så har jag och Frida kommit på en ny sport. Vi kallar det streetgolf. Den här undergroundsporten är olaglig i minst 12 av Sveriges landskap.

För att passa in i streetgolfen så gav vi oss själva sådana där coola smeknamn. Frida fick vara Dragon...

...medans jag kallade mig själv för White Cat!

Hål ett. Vi hittade ett perfekt utslagsställe vid Carlshöjdsskolans parkering.

Det var första gången Frida spelade streetgolf. Golf överhuvudtaget för den delen så hon...

...hamnade mitt ute på parkering. Ett svårt slag på asfalten.

Jag själv fick det inte heller sådär jätteenkelt med stolpar runt omkring.

En svårmanövrad uppförsbacke innan man kom till hålet.

Hålet var inget direkt klassisk golfhål men det är ju som sagt streetgolf.

Frida gick i hål på sisådär 36 slag över par.

Jag tog ledningen på första hålet med 27 slag över par.

Påväg mot nästa hål. Notera vår gangstastil.

Frida "Dragon" hittade färdkost. Jag tror hon försökte vara sådär antik.

Utslagsplatsen på hål nummer två var lite knepigt.

Men helt klart kreativt. Samtidigt så krävdes det mycket skärpa. Skulle man råka slå i bordet kan man säga adjö till handflatorna.

Del ett av bana två var att komma upp för den branta backen. Frida började få till svingen rejält och sköt många bollar för långa.

Jag fixade backen på direkten. Men jag har ju ett hyfsat handikapp.

Frida "Dragon" fixade backen till sist och nästa delmål var lekplatsen.

Vilket jag uppskattade och tog mig en tur i gungorna.

Sen var meningen att man skulle skjuta på gunghästen. Typiskt för streetgolf. Skjut hästen.

På slutet blev banan lite knepigare. Lite feeling av minigolf.

Många svåra kringelkrokar.

Avslutningen var magnifik då både bollen och streetgolfspelaren skulle nedför kanan. Tillägg var att jag vann. Efter golfturen drog vi hem till min lägenhet där vi drack en rökig whiskey och smuttade på en cigarr.