Livet forts.

Jag kan säga att det som händer nu i livet går under ord som "flexibelt", "ostabilt" och "oväntat". Det blev lite strul med boendet som jag trodde jag skulle ha idag. Jag satt där på cityterminalen och bara funderade; "vad ska jag göra nu?". Efter att ha flyttat omkring i två dagar så kände jag att det kommer verkligen inte funka att flytta omkring nu i veckan om jag ska arbeta. Jag kommer vara död då. Eftersom jag också har pms och är enormt trött så var det en enorm uppgivelse jag kände. Ringde lite och beklagade mig till folk. När jag pratade med Frida så sa hon; "Men jag har en kusin i sthlm, jag kan höra om du får bo där?" och på den vägen blev det.

Så nu bor jag hos Fridas släktingar. Dom verkar hur snälla som helst och har en overcute 4 årig dotter som redan hänger inne på rummet jag fått låna. Nu är klockan åtta på kvällen och jag är dödstrött. Tror inte jag kommer vara uppe längre än till tio ikväll vill jag lova.

Inatt sov jag föresten hos Petter. En gammal kompis som jag bodde i samma korridor som i ett tag. Innan har jag alltid sagt att Petter är min "osannolika" vän eftersom jag tyckt han och jag varit så olika. Igår insåg jag dock tvärtom. Petter och jag är olika till det ytliga men vi har exakt samma värderingar. Det kanske inte var så konstigt då att han är den som jag har haft mest kontakt med från korridoren. För övrigt så var vi uppe och kollade på amerikansk fotboll till två på natten. Efter att han noggrant förklarat reglerna för mig i en halvtimme så måste jag erkänna att jag faktiskt tyckte det var riktigt kul att kolla på.

Imorgon är det första arbetsdagen också. Jag har fått frågan om jag är nervös inför morgondagen men hittills inte. Det beror nog troligtvis på att det med boendet har varit så struligt så jag har inte ens haft tid att vara nervös. Inte haft tid att tänka så mycket. Vilket kanske är...positivt?