Världens vackraste och enögdaste hund fyller 8 år idag och självklart kom jag ihåg att gratta henne. Hade köpt sådan där lyxfrukost till lillgumman i form av oxkött i guldfärgad ask. Sen sjöng jag för henne också men slutade då jag insåg att hon inte lyssnade utan var istället helt inne i att äta. Men gla är hon!
Med tanke på att jag sovit dåligt inatt så var denna onsdag väldigt olämplig. Uppsatsmöte på morgonen där handledaren hade fint påpekat att varenda mening jag hade skrivit hade något slags fel på meningsbyggnaden. Första generationens invandrare från inlandet, jajamen. Efter mötet var jag förfärligt trött så köpte en sallad på ICA Ålidhem, hetsåt och somnade i soffan. Det var här det kunde ha gått riktigt illa. Jag somnade utan att ställa alarm och senast halv fem skulle jag vara på minstingens dagis och hämta upp henne (barnvaktande). Tack gode gud så skickade Fia sms till mig vad tre så jag vaknade ur min dvala annars skulle jag nog bara ha fortsatt sova. Bara tanken på att försova mig i det läget ger mig rysningar.
Men sen var det ett jäkla oflyt alla dessa bussresor mellan hem och dagis, dagis å hem. Missade typ varje buss med en minut och eftersom jag inte hade så mycket tid till godo så var det inte trevligt. Bara för att slippa vänta nere på vasaplan med minstingen i 25 minuter så tog vi en buss som stannade skapligt i närheten av deras boendeområde (dock lite för långt för henne att gå). Summan av detta blev att jag halvkutade med minstingen ridandes på ryggen i en halv kilometer. Jag kutade för hon tyckte det var roligare då, själv fick jag mitt träningspass för året. Här ser ni tydligt exempel på skillnaden mellan en supernanny och en vanlig barnvakt.
Dagen fick dock en superb avslutning med inflyttningsmiddag hos Fia och Markus. Grillat, så jäfla gott. Kände att det var som räddningen på dagen.
Nu sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar