Alla dessa förväntningar

Igår var det som sagt min 26-årsdag. Det var ju trevligt på sitt sätt. Men eftersom storkalaset blir nästa helg och jag var väldigt trött igår så somnade jag runt halv elva med ugnsbakade chipssmulor över min bröstkorg. Jag kanske inte lever upp till förväntningarna för min ålder. När jag jobbade på kontoret igår och cheferna grattade mig med kramar och lyckönskningar så liksom sa de; "Ja nu blir det väl storfirande ikväll?". Och eftersom jag inte ville framstå som en seg 26-åring så fortsatte jag; "Jo ikväll blir det kalas, wiie! (typ)". Ibland känns det som ett tungt ansvar att vara ungdom och arbeta med de som är tio, tjugo, trettio år äldre. De vill att man ska vara tacksam för sin ungdomlighet, barnfria helger och singellivet och de förväntar sig att mitt liv ska vara fruktansvärt spännande. Det är väldigt mycket press.