Det är inte alla dagar som är solskensdagar här i Stockholmska paradiset. Mycket har ju skrivits om Gudrun men Gudrun har faktiskt en man också och han heter Bernt. Bernt är hur trevlig och rolig som helst. Men denna morgon var han ledsen eftersom hans tvillingsyster dog inatt. Jag gjorde det jag kunde göra i situationen och bjöd Gudrun och Bernt på våfflor med sylt å grädde till middag.
Just denna dag blev som sådär emotionellt mäktig med ledsna människor. Det var inte bara Bernt utan även min BKF (Best kollega forever) som var ledsen. Jag plockade i förråden och hon kom ner på förskolan och skulle plocka ihop sina grejor eftersom hon slutar nu snart. Och då blev det som förväl av vår tid tillsammans på jobbet och sådär ledsna ögon. Trots att vi garanterat kommer ses annars.
Med tanke på allt det så var det inte så konstigt att just denna dag så fick jag uppleva med livs först Forrest Gump-ögonblick. Jag hade gått från jobbet, köpte en liten tröstchockladbit som jag sedan satt mig ner och åt på en parkbänk vid en busstrafikerad väg. Vid det ögonblicket så kom en sådan där vit liten Forrest Gump-fjäder svävandes förbi. Det var verkligen som den bara hängde där stilla i luften, så sjukt mycket bättre än orginalfjädern i Forrest Gump. Och jag började nynna på soundtracket; Daradam dam dam däädää dää dää daradam daaa...osv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar