Solglasögon-sur

Någon har varit duktig och denna någon är jag. Har tagit kompledigt från jobbet på skärtorsdagen, bokat hembiljetter så nu kommer jag vara på jämtländsk mark redan så tidigt som klockan fyra på skärtorsdag morgon. Jag är helnöjd! Troligtvis kommer inte mina föräldrar bli lika helnöjd eftersom de måste hämta upp mig på tågstationen så tidigt på morgonen.

Längtan efter Bira är enorm. Saknar ju alla andra också men just nu är liksom mitt fokus på mötet med Bira. Jag känner att jag kommer gråta av lycka dock vet jag av erfarenhet att Bira kommer vara sådär sur och svår till en början. Hon blir så när jag varit borta längre perioder. Bla bla bla saknar Bira, bla bla bla jag älskar Bira!

Fan, är extremt pms denna dag. En gång i månaden rubbas världen och jag blir gnällig, sur och känslig. Träffade Civilingenjören efter jobbet och vi tog en fika på stan. De första tjugo minuterna var jag skitsur på henne för att hon inte tillät mig att ha på mig mina solglasögon då vi gick. Hon tog till och med av mig dem och stoppade de i sin jacka. Sen blev jag gnällig och gnällde över allt som kunde tänkas gnälla över. När vi väl hade skiljts åt blev jag däremot känslig och tyckte jag hade varit dålig och gett henne sämsta dejten ever så då skickade jag något sådär gulligt sms. Och i den cykeln går hela mina dagar. I den meningen så är jag verkligen inget kap.