Fan! Jag fick inte jobbet!
Kände mig nästan lite dumpad när de typ drog sådana repliker som; "Vi tyckte verkligen jätte mycket om dig men det är inte dig det är fel på, det är oss". Typ.
Anledningen var, lite som jag kände på mig, att jag inte riktigt har erfarenheterna för tjänsten. Och eftersom de inte kunde ge mig en mentor så skulle det bli för svårt för mig i början. Men hon som intervjuat mig hade verkligen gillat mig och sa att jag jätte gärna fick höra av mig då hon kommit tillbaka från mammaledigheten för då skulle hon kunna vara min mentor. Så det känns ändå bra. Förutom att det är ett år dit.
Så nu kommer man till det stadiet som känns drygt, att börja om från början. Även fast detta jobb kanske inte var perfekt för mig så hade jag liksom ändå hoppats.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar