Oj, igår blev det verkligen kalas. Jag hade det riktigt kul, trots en del inslag av dramatik. Började hos Linda där vi hade en liten förfest innan vi drog ut på båten, som själva klubben är på. Där hade dom en karaokemaskin till min stora förtjusning och vid tolvslaget så ville jag sjunga en sång till Linda som då fyllde 30 år. De hade inte 4 non blondes låt What's up utan det fick istället bli min näst bästa låt I will always love you. Tjejen som skötte karaokemaskin var ju till en början väldigt positiv till att jag skulle sjunga, tills jag började sjunga. Det lät, enligt folket, som en hund som ylade. Karaoketjejen försökte i smyg sänka volymen men råkade bara sänka volymen på musiken så min ljuva sångröst hördes tydligare. Jag sjöng ingen mer låt denna kväll och jag tror helt seriöst att jag inte skulle få det heller.
Vickis var också med ut och detta var hennes sista utekväll i Sverige på en mycket lång tid. Jag tror hon hade det väldigt kul, tills hon blev tvungen att fara hem. Det var något om några bakelser i ugnen som hon hade glömt, ich.
Annars mår man väl som man förtjänar idag. Frida skicka sms klockan tio imorse och ville hitta på något. Såhär sex timmar senare känner jag mig skapligt redo för att göra något. Typ ligga i en soffa och kolla på film.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar