Har insett att den finns inge lyx alls i att vara sjuk om man inte bor hemma hos föräldrarna. När man bodde hemma var tiden då man hade dragit på sig någon förkylning den bästa. Man fick ligga i soffan hela dagarna och kolla på filmer samt äta framför tv:n. Detta innebar också konstant service från föräldrarna och man fick alltid välja något gott från affären som skulle hjälpa än i tillfrisknandet. Typ; -"Host host, maaammaaa jag är töööörstig!..host...vill ha cooooola!!!". Och sen fick man Coca Cola.
Så funkar det ju inte riktigt nu. Visst har kompisar erbjudit sig att hjälpa till med Bira och annat som kan vara jobbigt. Men den där överdådiga lyxen över att vara sjuk finns inte då de genuina moderkänslorna bor 40 mil bort. Dock är jag en människa som skapar mina egna lyxiga ögonblick så tog en promenad till Statoil för att köpa daimglass i förpackning. Glass är något som verkligen passar i dessa lägen....i rätt mängd. Eftersom jag ätit så dåligt de senaste dagarna, eftersom jag var så hungrig, eftersom glassen var så mild för halsen, så åt jag upp nästan hela förpackningen och fick någon slags daimglasskoma. Efterföljt av illamående. Bra jobbat.
Nu ska jag hoppa i säng och sova länge så jag blir frisk tills typ på tisdag. Relativt less på att vara sjuk nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar