Klamydia kan vara bortstötande

Jag har varit väldigt inaktiv i bloggen de senaste dagarna men allt har sina orsaker. Jag har gapskrattat åt då Jacob skickade ett personligt sms till fel person, jag har skrattat ännu mer åt då Frida undrade exakt hur mycket det är i ett enliters mjölkpaket, jag har träffat en människa för första gången och igår var det Vickis möhippa. Vi bestämde oss för att ha den tidigare så att så många som möjligt kunde vara med. Tyvärr så blev det dock ändå relativt stort bortfall då många inte bor här och andra var sjuk. Men men.

Igår hamnade vi på Invito eller vad det nu heter. Kan erkänna att det var första gången överhuvudtaget jag gick ut på den klubben. Det kändes som jag hade något ouppklarat problem med det manliga könet. Jag tycker det är jätte smickrande då killar går fram och raggar på än men då jag säger att jag inte är intresserad så tycker jag att det är liksom nog. Innan har jag alltid kört med "jag är inte intresserad av killar, jag föredrar tjejer"-grejen men den har vi sett tydliga exempel på att det misslyckats. Dock förstår jag inte vad i meningen "jag är inte intresserad av killar, jag föredrar tjejer" som kan missuppfattas. Till en början igår så spädde jag på med lite lögn och pekade på Tina eller i vissa fall Vickis (beroende på vem som var närmast) och sa att Tina eller då Vickis var min flickvän. Fult att ljuga eller? Men ändock så funkade inte detta med flickvänsgrejen. De liksom bara fortsatte. Till slut så blev jag relativt less, speciellt på en som stod bakom min rygg och glodde i min nacke i sisådär 30 minuter så jag bara sa; "Men fatta, jag har klamydia". Han gick efter ett tag. Givetvis har jag inte klamydia, men tänkte att det inte var något nån vill ha.

Det är en svår balans ibland. Jag har jätte många killkompisar och gillar att umgås med dem, de brukar fatta. Men dessa man träffar på krogen verkar inte fatta. Det kan vara roligt att dansa men jag vill inte ha dem upptryckta över mig.

Sen blev jag trött, så trött. Gick från stället vid halv två. Gick hela vägen hem till Carlshem. Jag vet inte riktigt hur det gick till men jag var dock inte hemma i sängs förns klockan fyra på morgonen. Två och en halv timme hade det tagit och jag hade lyckats fått med mig en kebabrulle.